Sedan januari 2020 har Trafikverket, i uppdrag av regeringen, genomfört en översyn av vilka järnvägar, vägar, hamnar och flygplatser som även i framtiden bör bedömas som extra viktiga för landet. Dessa anläggningar får ett så kallat riksintresseutpekande vilket innebär att myndigheten, tillsammans med länsstyrelserna, bevakar kommunikationerna och skyddar dem mot ingrepp som kan påverka det nuvarande och framtida nyttjandet negativt. I ett första förslag till uppdaterade utpekanden föreslår myndigheten att Stångådalsbanan ska plockas bort från listan. Rami Yones, Trafikverkets enhetschef för nationell samhällsplanering, förklarar varför:
– Vi gör löpande analyser av de riksintressen vi har och stödjer oss då mot miljöbalkens lagstiftning som reglerar ett antal myndigheters möjligheter att göra markanspråk av det här slaget. Nu har vi uppdaterat våra kriterier för riksintressen så att de i högre utsträckning ska harmonisera med lagstiftningen. Då är vår slutsats att Stångådalsbanan, mellan Linköping och Kalmar, inte längre är en del av det nationella transportsystemet på ett sätt som är avgörande för landet.
Vad är det för förändringar som påverkar Stångådalsbanan?
– Vi hade tidigare ett kriterium som beaktade regional betydelse men det kriteriet har tagits bort.
Förslaget skickades ut på remiss i början av februari och de berörda aktörerna, bland annat Kinda kommun, har möjlighet att lämna synpunkter fram till april månad. Målet är att slutgiltigt beslut ska fattas i höst.
Vad skulle det innebära för Stångådalsbanan om det blev verklighet?
– Jag skulle vilja påstå att det innebär att ett mycket större ansvar skulle ligga på kommunerna och regionerna där Stångådalsbanan går. Det skulle i större utsträckning bli upp till dem att avgöra om sträckan ska få fortsätta existera.
Finns det en risk för att sträckan upphör att trafikeras i framtiden?
– Nej, i det här beslutet finns inga såna kopplingar, men jag förstår om en sån koppling är lätt att göra. Den ekonomiska planeringen, i vilken utsträckning Stångådalsbanan får underhålls- eller investeringsanslag, påverkas inte. Trafikverket har en mängd anläggningar som inte är av riksintresse och som underhålls på högsta nivå, svarar Yones.
Christer Segerstéen (M), ordförande för kommunstyrelsen i Kinda, ser dock annorlunda på saken.
– Det här är ett klassiskt sätt för en myndighet att skala ned sin verksamhet och bolla ifrån sig ansvaret. Jag anser att det här är en åtgärd för att komma bort från ett investeringsproblem. Trafikverket har fått kritik för hur man hanterar sin verksamhet och tittar man på järnvägsfrågorna är det bara att konstatera att de inte har mäktat med, menar han.
Men är Stångådalsbanan verkligen av riksintresse?
– Vi sitter i dag i ett läge där de befintliga större järnvägarna är fullproppade med tåg. Man måste avlasta med mindre järnvägssträckor och ur godsperspektiv är Stångådalsbanan viktig.
Tillsammans med de småländska kommunerna längs järnvägssträckan gjorde Kinda, i december månad, ett ställningstagande som pekar på sträckans behov av upprustning. Ett samarbete som återigen kan bli aktuellt.
– Jag ser framför mig att vi kommer att ta fram en gemensam syn på hur vi ska hantera den här frågan. Vi ska agera för att Stångådalsbanan ska vara kvar som riksintresse. Vi kommer inte att ge oss, avslutar Segerstéen.