"Det här skapar ju mycket bättre möjlighet att knyta till oss personer med rätt kompetens, fler än vi har nu – annars har vi ju bara vår egen organisation att spela med", säger Staffan Waldau Wass om att civilplikten ska återinföras.
Civilplikt innebär att man i fall av höjd beredskap eller krig kallas in till civila tjänster. Värvningen av civilpliktiga brandmän har knappt hunnit börja, men hakar i pågående projekt.
– Det går ju i linje med ett redan pågående arbete som vi håller på med här i kommunen, säger säkerhetssamordnare Staffan Waldau Wass, och syftar på rekryteringen av fler deltidsbrandmän, exempelvis i Rimforsa.
Han menar att beredskapen idag är god, men underdimensionerad för ett krigsscenario.
Enligt MSB:s uppskattning finnas i dagsläget ett par tusen personer i Sverige som redan har räddningstjänstkompetens och som skulle kunna värvas som civilpliktiga. Hur många av dessa som finns i Kinda har man ännu inte tagit reda på.
– Där har vi inte räknat efter än, så det vet jag inte, men det är ju några stycken.
Hur lång tid det kommer att ta innan man nått önskad kapacitet är ännu oklart. Inom ”de närmsta åren”, menar Waldau Wass.
Varför gör man egentligen det här arbetet nu? Hade inte de med räddningstjänstkompetens hjälpt till ändå i fall av krig?
– Jag tror de hade hjälpt till i alla fall, men med det här får vi också möjlighet att knyta dem till oss i kamp med pliktverket och den militära delen.
– Det är egentligen det vi säkrar upp, att det är hos oss de kommer att hjälpa till.
"Det kommer ju att behöva övas på exempelvis ras och skred: att en fastighet bombas, det övar vi ju inte på idag", säger Thomas Blixt om vad som blir annorlunda i och med regeringens besked om civilplikten.
Hur påverkar då civilpliktsbeskedet räddningstjänsten i fredstid?
– Det kommer ju bli att vi måste börja arbete med övningsexempel på hur det skulle kunna vara i krigstid, säger Kindas räddningschef Thomas Blixt.
Tillsammans med Rickard Wärn, ställföreträdande räddningschef, nämner de övningar för hur man letar igenom en rasmassa och hur man hanterar odetonerad ammunition.
"Linköping är bara sex mil härifrån. Sen kommer nästa hot, det är ju Oskarshamn. Vi ingår ju i kärnkraftszonen Oskarshamn", säger Thomas Blixt om säkerhetssituationen för Kinda i ett eventuellt krig. Han menar även att missiler ofta är ganska exakta, men att en och annan kan gå fel. Rickard Wärn tillägger att det kan komma internflyktingar som räddningstjänsten kommer att behöva hjälpa till att hantera.
Vad tänker ni om konkurrensen som skulle kunna uppstå om civilpliktiga brandmän kommuner emellan?
– Eftersom jag är en god vän av samverkan så hoppas jag att vi kan lösa det med bästa välvilja, säger Blixt och tillägger:
– Det låter vackert med samverkan, men det kanske blir en huggsexa.
Kinda har väl ingen större militärstrategisk betydelse som skulle ge anledning att bomba kommunen. Behövs fler brandmän här?
Rickard Wärn pekar på vad som kan hända om närliggande orter attackeras:
– Var tar alla människor vägen? Var hamnar de? De lär ju inte vara kvar i Linköping om de skulle spränga mycket där. De kanske går söderut hit, då kanske vi måste hantera massa människor som kommer hit.