Utvecklingen av taxorna, räntorna, BNP, BNP per capita, ett index över förvaltnings- och underhållskostnader, samt inflationen rensad för räntor och hyreshöjningar. Det är de parametrar som använts som underlag i den nya förhandlingsmodellen.
Kindahus uppskattar sina kostnadsökningar till ungefär 5,9 procent i år. Därför var det också så mycket man föreslog att hyrorna skulle öka. Men Benny Andersson, förhandlare hos Hyresgästföreningen, tycker att hyreshöjningen på 3,95 procent är rimlig.
– Precis som hyresgästerna måste anpassa sig så måste hyresvärdarna också göra det, och inte förvänta sig att kunna göra allt på samma sätt och skicka notan vidare, säger han.
Du är inte orolig för att det ska gå ut över hyresgästerna?
– Nej, jag har nog en tro och förhoppning om att det kommer att kunna hanteras och fungera på ett bra sätt.
I år har en ny modell använts vid förhandlingarna. Förr utgick man främst från prognoser, medan man den här gången istället använt historiska genomsnittsvärden för exempelvis inflation som underlag. Dessutom har de båda parterna, till skillnad från tidigare år, på förhand kommit överens om vilka parametrar man ska utgå från. Att kostnadsökningarna är så stora i år gör det svårt att utvärdera den nya modellen, menar Kajsa Claesson, vd för Kindahus.
– Jag tror att det är ett svårt år att införa en ny modell eftersom kostnaderna har ökat så mycket jämfört med tidigare år.
Varför man gick med på en lägre höjning än man själv önskat säger hon sig inte kunna kommentera närmare. Effekten det får är att man planerar att minska underhåll med cirka 20 procent.
– Vi vill ju hela tiden ha ett välskött fastighetsbestånd, men vi måste anpassa oss.
