Av de 3 300 nyanlända som i år ska fördelas på landets kommuner är det 151 som ska till Östergötland. Av dem ska 15 till Kinda. Det är samma antal som förra året, men eftersom det totala antalet i länet är lägre i år blir det en större andel – man går från cirka 4 procent av länets pott till närmare 10 procent.
Det är Länsstyrelsen Östergötland som fördelar nyanlända inom länet, men förhandlingsmöjligheter finns.
– Det är ju Länsstyrelsen som fattar beslut, men det beslutet föregås av en dialog mellan kommunerna, säger Linda Pergelius Thorbjörnson, chef på enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen Östergötland.
Att kommunerna kommer överens om en annan fördelning än den som Länsstyrelsen kommer med i ett första förslag kan bero på olika saker menar hon, som bostadssituation och arbetsmarknad.
I ursprungsförslaget för år 2023 skulle Kinda anvisas tre nyanlända, men styret gick med på att ta 12 ytterligare anvisningar som annars skulle gått till Linköping. Samtidigt övertar Linköping den kvot av ensamkommande barn som annars tillfallit Kinda.
– Det är ju så att i de här lägena så hjälps man åt, säger kommunstyrelsens ordförande Christer Segerstéen (M) i en tidigare intervju.
Och oppositionens representanter i kommunfullmäktige verkar vara eniga med honom på den punkten.
– Självklart så ska vi kunna hjälpa till och ta hand om 15 stycken, och att det är fler den här gången betyder inte att det ska vara fler varje gång, utan nästa gång kanske det är färre än Länsstyrelsen rekommenderar, säger Christina Back (C).
Hon tycker även att beslutet att lämna över kvoten av ensamkommande barn till Linköping kommun har en poäng.
– När det gäller ensamkommande flyktingar så är de ju beroende av familjehem, och vi har ju mycket svårare att hitta familjehem i Kinda.
Sverigedemokraterna uttrycker förståelse för beslutet. Christian Nordin Olsson (SD) säger att man måste förhålla sig till besluten som utgår från regeringen och Länsstyrelsen.
– Om Kinda skulle ska ta noll skulle det bara ge mer åt nån annan kommun och det kanske inte är den bästa lösningen det heller.
– I och med att det inte är någon ökning i faktiska antal så är det inte så stor förändring mot det som är.
Han tillägger:
– Önskeläget är att det varit noll, men det är ju en utopi för tillfället.
Therese Görling (MP) tycker att beslutet som styret tagit är bra på flera sätt.
– Det bidrar både till att öka befolkningsmängden i Kinda kommun vilket är positivt, men också att man får lite olika etnisk bakgrund, det tror vi är positivt.
Hennes förhoppning är att de nyanlända sprids ut på de olika kommundelarna. Hon efterfrågar fler hyresrätter i Rimforsa och i Horn, men verkar ändå tycka att arbete med integration går i rätt riktning.
– Det är nog en debatt som är aktiv hela tiden, och att det planeras långsiktigt för de frågorna. Men klart att det finns saker att göra.
Kommunens demografi är också relevant i sammanhanget, menar Pierre Ländell (LPo).
– Vi har ju ganska låga födelsetal i vår kommun, och med de planer vi har på att växa framöver så är det här väl en ganska marginell ökning.
De ekonomiska konsekvenserna är han inte orolig för.
– Klart det är en kostnad, men det är ju så att ju fler invånare vi blir, desto bättre statsbidrag får vi också, det är ju baserat på antalet invånare i kommunen. Så det ser jag som ett marginellt problem i sammanhanget.