Tufft att få präster till Kinda: "Svårt i hela landet"

Inom både Kinda pastorat och Rimforsa församling ska det finnas tre aktiva prästtjänster. I drygt ett år har det endast funnits två präster anställda hos Kinda pastorat, vilket gjorde att man lade ut en jobbannons.

– Vi hade två ansökande och nu har vi skrivit på papper med en person som ska börja hos oss den 1 augusti, säger Jörgen Sundeborn, kyrkoherde för Kinda pastorat.

"Läget är svårt i hela landet för att det saknas präster.", säger Jörgen Sundeborn, kyrkoherde för Kinda pastorat.

Foto: Arkiv/Dennis Petersson

Kyrkoherden vill inte bekräfta vem den nya prästen är men i samband med att pastoratet har fått fatt i sin präst har Rimforsa församling i sin tur lagt ut en egen jobbannons.

– Vi har en person som ska byta tjänst. Vi har fått in en ansökan men den var oseriös, det är inte så lätt att rekrytera nuförtiden. Så i början kommer det nog att bli tufft, då får vi använda oss av vikarier och pensionerade präster, säger Jyrki Myöhänen, kyrkoherde i Rimforsa.

Den 1 januari 2000 skildes Svenska kyrkan formellt från svenska staten. Skilsmässan har förändrat kyrkans möjligheter i grunden, menar Jörgen Sundeborn.

– Det är 20 år sen som vi skiljdes från staten och det har varit 20 år av sökande av kyrkans identitet. Sen har de ekonomiska förutsättningarna förändrats i och med minskad ekonomi, säger han.

Är det anledningen till att det har varit svårt att hitta personal, tror du?

– Läget är svårt i hela landet för att det saknas präster. Det har varit stora pensionsavgångar då 40-talisterna har lämnat och inte lika många har utbildats. Sen har man ofta en make eller maka som ska följa med och som ska skaffa sig jobb på nya orten.

I statistik från Linköpings stift går att läsa att antalet vigda präster i Linköpings domkyrka har minskat sedan 90-talet. Mellan 1990-1999 vigdes 89 präster i domkyrkan, 2000-2009 var det 86 präster och 2010-2019 sjönk siffran till 64. Den siffran är även lägre än för hundra år sedan, då 74 personer vigdes mellan 1890-1899. Totalt tar det 5,5 års utbildning innan en person kan prästvigas.

– För att bli prästvigd ska man läsa ett års pastoralteologisk utbildning på Svenska kyrkans utbildningsinstitut efter att man har gjort klart sin magisterexamen i religionsvetenskap. Där får prästkandidaterna bland annat lära sig den praktiska teologin, det vill säga hur man döper, viger, begraver och leder gudstjänster, säger Emma Malmström, stiftsadjunkt för rekrytering och stiftsgårdspräst i Linköping stift.

Hur ser det ut med tillgången på präster inför framtiden?

– Det finns siffror över de som ska gå i pension de kommande åren och så finns det siffror på hur många kandidater som finns för att täcka upp. De siffrorna går inte ihop.

Jyrki Myöhänen tror att de mindre orterna drabbas hårdare av den minskande tillgången på vigda präster än vad storstäderna gör.

– Storstäder lockar mer. Där har man mer möjlighet att skräddarsy sin tjänst. Här blir man mer en förrättningspräst som har vanliga uppgifter. Men på mindre orter kommer man närmare varandra, både med arbetslaget och med församlingsborna, säger han.

Vad kan man göra för att locka fler till prästyrket?

– Jag tror att det handlar om att förnya sig inom kyrkan och att få in fler unga människor. Vi tappar lätt ungdomarna och det kommer vi att fortsätta med om inget händer. Vi måste hitta nya vägar och våga vara lite mer moderna. Tron finns nog hos många, men inte svaret.

"Jag tror att det handlar om att förnya sig inom kyrkan och att få in fler unga människor", säger Rimforsa församlings Kyrkoherde Jyrki Myöhänen.

Foto: Victor Bomgren