Arsenik på Åsundens botten

På Länsstyrelsen i Östergötland har man ingen aning om var arseniken kan komma ifrån. Arsenik används främst vid tryckimpregnering och uppstoppning av djur, men några industrier som håller på med något liknande finns inte i anslutning till sjön.
Det var Motala Ströms vattenvårdsförbund som först upptäckte de höga halterna av arsenik vid en rutinkontroll. Det bestämdes då att Länsstyrelsen skulle följa upp med nya prover. Man tog prover i båda djuphålorna i Åsunden och halten av arsenik var förhöjd i båda.
- Vi har ingen idé om var arseniken kan komma ifrån. Men eftersom den fanns i de översta sedimenten i sjöbotten så tyder det här på att det här är något som hänt nyligen, säger Ellen Bruno, som har hand om bland annat miljöövervakning på länsstyrelsen.

Ska ta prover
Man ska nu ta prover på dricksvattnet, eftersom Rimforsa tar sitt vatten från Åsunden, och också på fisk från sjön. Men Ellen Bruno är inte oroad.
- Vi tror inte att det är någon fara för folks hälsa, men det är klart att vi ska kolla upp det, säger hon.
Enligt Miljö- och byggchef Yngve Blomberg på Kinda kommun ligger de normala värdena av arsenik på cirka 20 milligram. På Åsundens botten ligger halterna på cirka 80 milligram, vilket betyder att de betecknas som höga. För att halterna ska betecknas som mycket höga krävs arsenikvärden på över 150 milligram.
- Men för att det ska vara någon fara för människor krävs betydligt högre halter än så här, säger Yngve Blomberg.
Även om arsenik är ett grundämne som finns naturligt i naturen så är det troligt att de höga halterna beror på något sorts utsläpp. Och Yngve Blomberg är lite oroad.
- Vi tycker inte om att halterna har förändrats. Vi vill inte ha arsenik i större omfattning ute i naturen, utan vill veta vad det beror på. Det är inte så troligt att de här höga halterna har kommit naturligt.
Problemet blir nu att hitta källan till de förhöjda halterna. Man ska undersöka industrierna runt sjön, och också undersöka trakterna vid Stångån och vattensystemet runt Åsunden.
- Arsenik kan ju föras med vattnet en längre bit, men var det kan ha kommit ifrån är inget jag vågar spekulera i nu. Det är ju inte säkert att man någonsin kommer att hitta vad som orsakade de höga arsenikhalterna, säger Yngve Blomberg.