Eftersom Minaja Azizbekova och hennes dotter Pikja Azizbekova vill stanna i Sverige och vara en del av det svenska samhället, ville de också döpa sig.
De vände sig då till Svenska kyrkan i Kisa, men fick nej. Anledningen var enligt Minaja Azizbekovas sambo Kristian Dillén att de inte hade en fast förankring i församlingen.
- Vem man än är borde man vara välkommen in i församlingen. De är ju dessutom förankrade i kommunen, de har ju bott här i över ett år nu och hoppas få stanna i Sverige. Min sambo blev väldigt upprörd, säger Kristian Dillén.
Enligt honom är Minaja och Pikja Azizbekova välkomna att döpa sig hos någon av frikyrkorna.
- De får väl göra det nu. Jag funderar själv på att gå ur Svenska kyrkan efter det här. Jag vill inte betala skatt till något som står för sådana här värderingar, säger han.

Inga direkta regler
Minaja Azizbekova är besviken.
- Vi har gått i kyrkan i stort sett varje söndag. Jag tillhör ingen speciell tro utan tänker att ingen kyrka är bättre än någon annan, det är ju samma gud. Därför ville jag döpa mig i en svensk kyrka nu när jag bor i Sverige, säger hon.
Enligt Maja Edler, stiftsadjunkt i Linköpings stift, finns det inga direkta regler för om asylsökande ska beviljas dop.
- Man får i den lokala församlingen helt enkelt titta på hur läget är, hur stora möjligheter det finns för personen att få stanna och vilket samfund den asylsökande tillhör. Det är upp till varje doppräst att bestämma, säger hon.
Men Jenny Ahlén, tillförordnad kyrkoherde i Kisa, menar dock att det står i den svenska Kyrkoordningen att man måste vara svensk medborgare eller utländsk medborgare bosatt i Sverige för att få tillhöra Svenska kyrkan, och dit räknas inte asylsökande.
- Det finns också exempel från andra församlingar där till exempel muslimer som döpt sig i Svenska kyrkan har blivit utfrysta av sin tidigare grupp. Då måste vi ta ett stort ansvar för att ta hand om dem, säger Jenny Ahlén.

Måste undervisas
Dessutom krävs det att vuxna som vill döpa sig undervisas av kyrkan.
- Dopet är ju vägen in i Svenska kyrkan. Och om de asylsökande får stanna, vilket jag verkligen hoppas, så krävs det också att de undervisas i Svenska kyrkans tro, undervisning och lära, säger hon.
Ofta tar sådan undervisning cirka ett år.
Enligt Jenny Ahlén har det tidigare varit så att det har varit upp till varje präst att avgöra om de skulle döpa asylsökande.
- Men nu är det ändrat, säger hon.
Anders Olaison, pastor i Missionskyrkan i Kisa, tycker att det är märkligt att någon nekats dop i Svenska kyrkan, även om det är ovanligt att asylsökande vill bli döpta i Kisa.
- Säga nej skulle jag inte göra, förutsatt förstås att de var beredda att erkänna den kristna tron.