Allt fler svenskar blir organdonatorer när de avlider och ökningen ser ut att fortsätta men det räcker inte på långa vägar. 

Idag har 16 procent av befolkningen registrerat sig i Socialstyrelsens donationsregister. Det är viktigt att ta ställning och göra sin vilja känd. För patienten kan ett nytt organ i vissa fall vara livsavgörande.

Slaggprodukter

Om en person har kraftigt nedsatt njurfunktion kan man genom dialys rena blodet från ”slaggprodukter” på konstgjord väg. 

Dialysbehandling blir aktuell först när njurfunktionen är nedsatt till mellan 5 och 10 procent av den normala funktionen.

En person kan genomgå dialys en tidsbegränsad period innan njurtransplantation blir nödvändig. 

En njurtransplantation är en stor påfrestning för kroppen och passar inte därför alla, varför dialysbehandlingen kan behöva vara livslång. 

Men allt är individuellt och varje patient är olika.

Det är vanligt att man kan sköta sin dialys i hemmet och man får då utbildning på hur behandlingen ska skötas. 

Många känner att de får mer frihet om de själva kan välja tid och planera sin dialys.

Dialys i hemmet

En av de som sköter sin dialys hemifrån är Marie Karlsson, hon bor i Skeppeberg strax utanför Kisa. 

Marie lider av en ärftlig sjukdom som upptäcktes för tio år sedan i samband med en olycka. 

Hon har sedan dess medicinerat och varit på ständiga läkarkontroller fram till april förra året då värdena var så dåliga att hon fick börja dialysbehandling i Linköping. 

För drygt ett år sedan fick hon möjlighet att börja ta dialys hemma. 

Till en början fick hon utbildning och hjälp av sjuksköterska i hemmet, då det krävs cirka 30 minuters förberedelser och det är jätteviktigt att allt blir rätt ihopkopplat. 

Fantastisk personal

Marie har kontakt med läkare och sjuksköterskor regelbundet och hon berömmer personalen:

– Det är fantastisk personal på njurkliniken, säger Marie.

Marie tycker det är positivt att slippa resorna till Linköping samt att hon är friare att lägga dialysen när hon vill på dygnet. 

Samtidigt kan hon inte vara hemifrån mer än drygt ett dygn. Hon kan ta dialys på morgonen och sedan på kvällen nästa dag.

– Jag mår bäst av att ta dialys varje dag. Jag mår dåligt annars då kroppen svullnar och samlar på sig ”slaggprodukter”. Jag får klåda och en enorm trötthet.

– Jag tar dialysbehandling cirka 15 timmar per vecka, det tar cirka 30 minuter att iordningställa maskinen samt 15 minuter att plocka bort allt så det är som ett halvtidsjobb, fortsätter Marie.

Två lastpallar

Det är noga med rengöring och hygien. 

Avlopp från maskinen ska rensas en gång i veckan och det tas vattenprover regelbundet och det går åt knappt 500 liter vatten per dygn.

Marie har stor hjälp av sin sambo Håkan som ställer upp så gott han kan.

– Jag känner mig hjälplös och i början hade jag svårt att förstå hur oanständigt allt är runt dialysen, säger Håkan.

Var fjortonde dag kommer det en bil från Apoteket. Två lastpallar med material till dialysapparaten och det tar Håkan några timmar att bära allt på plats.

För ett år sedan var Marie i Göteborg då man kollade upp att hon är lämplig för en transplantation så nu går Marie och väntar på att de ska ringa från Göteborg men väntetiden på en njure är två till tre år.

Donator

Hur bli man donator då? Jo genom att göra sin vilja känd det räcker med att tala om för sina nära och kära att man vill donera. 

Man kan fylla i ett donationskort som man har i sin plånbok, sådana kort finns på vårdcentraler och Apotek. Tredje sättet är att anmäla sig till donationsregistret www.donationsradet.se. Man kan läsa mer om donation på www.livsviktigt.se

Det skulle kanske vara bättre om det var tvärtom, att man måste säga ifrån om man inte vill bli donator eller att man skulle sätta ett kryss på deklarationsblanketten om man vill bli donator.

Ja det är många människor, däribland Marie som idag väntar på en donator, så ta ställning.