Byggtvist i rätten

Ägaren av fastigheten menar att detaljplanen från 1999 och därmed fastlagd markanvändning för industri- och handelsändamål är gällande.
Fastighetsägaren vill också att kommunen, med hänsyn till att han reagerat med kortast möjliga varsel, "borde utnyttja lagens möjlighet till eftergift och ge bygglov i efterhand, med tanke på att det är en så ringa förseelse".
"Som litet familjeföretag, arbetande med att hålla verksamheten rullande är det en bomb som kommunen riktar mot oss". "Nu ska kommunen göra processen kort och utnyttja sin maktposition, en kommunal vendetta. De straffavgifter som kommunen utdömer, 107 000 kronor, motsvarar 5 års budget för underhåll på fastigheten, skriver fastighetsägaren i sitt överklagande till länsstyrelsen.

Saknas bygglov
- Vi hävdar att han inte har bygglov. Det bedrivs handel i byggnaden och det saknas bygglov för den verksamheten. Det gamla tillfälliga bygglovet löpte ut och vi kan inte bevilja bygglov i efterhand eftersom vi har skyldighet att följa lagen, säger Kinda kommuns byggnadsinspektör Veine Kederstedt med anledning av tvisten.
Fastighetsägaren för sin del har nu överklagat miljö-, bygg- och räddningsnämndens beslut till länsstyrelsen, efter att nämnden inte omprövar beslutet från sitt senaste sammanträde.
Att ärendet nu hamnat både hos länsstyrelsen och länsrätten för avgörande, beror enligt Veine Kederstedt, på att det rör sig om två olika avgifter.
- Det ena handlar om byggnadsavgiften. Det andra om en tilläggsbyggnadsavgift, det som i vanligt tal brukar kallas svartbyggeavgift, säger han.
Veine Kederstedt uppger att byggkontoret gav kommunens jurist i uppdrag att gå vidare till länsrätten.