Allt som har med infrastruktur att göra är av naturen väldigt dyrt. Men å andra sidan rör det sig alltid om projekt som ska hålla mycket, mycket länge.

När det gäller Riksväg 23/34 så kan vi omedelbart se att det är ett mycket angeläget projekt. Många av kommunerna utmed sträckningen är högst beroende av vägstråket. Riksvägen ansågs av kommunerna utmed sträckan Linköping till Växjö, så viktig att de uppvaktade berörda myndigheter med krav på namnbyte.

De ville att vägen skulle byta namn till Riksväg 23 och knyta an till redan befintlig sträckning från Växjö och till Malmö.

Tagit lång tid

Sedan dess har resandeströmmen ytterligare intensifierats. Vissa kommuner har blivit ännu mer beroende av vägsträckan eftersom arbetspendlingen ständigt ökar och landsbygdsboende gärna åker allt längre till och från sina jobb. Allt fler vill kombinera det bästa från två världar och varje minut besparing i resandetid är viktig.

Idag uppgår dygnsmedeltrafiken till 5 200 fordon. År 2030 beräknas trafikmängden vara 6 500 till 7 000 fordon per dygn. Lastbilsandelen beräknas uppgå till 15 procent.

Särskilt angelägen har sträckan mellan Vimmerby och Linköping varit.

Många som suttit fast i oändliga köer någonstans på sträckan har säkerligen dunkat händerna i ratten och tyckt att det arbetet tagit alldeles för lång tid.

Felande länk

Nu är det dags för sista delen att bli verklighet. Projektledare Lisa Herland på Trafikverket berättar att anbudsförfrågan går ut i oktober och att en så kallad utförandeentreprenör, eller generalentreprenör, antas i början av nästa år.

Arbetet ska enligt planerna utföras under 2017 och 2018.

Det är ett mycket högt trafiktryck på den aktuella vägen och för Kinda kommun är det än mer angeläget att vägsträckningen blir uppdaterad.

- Det handlar om en 18 kilometer sträcka som nu återstår, det är sträckningen mellan Rimforsa och Skeda Udde, fortsätter Lisa Herland. Det saknas bra alternativa vägar att leda trafiken på, så det kommer att bli olika lösningar, bland annat där en vilt- och och ridpassagen ska byggas under vägen, där en tillfällig förbifart byggs.

Från Trafikverkets sida ses de här 18 kilometrarna som något av en felande länk, för att få till en säker och bra trafik på hela sträckan mellan Kisa och Linköping.

- Vi använder oss av samhällsekonomiska modeller när vi bedömer hur olika projekt ska prioriteras sins emellan, säger projektingenjör Matilda Nilsson på Trafikverket. En sådan modell kan innehålla olika parametrar men främst ser vi på samhällsnyttan, på restider, framkomlighet och trafiksäkerhet.

Exempelvis kan konstateras i arbetsplanen att en trafiksäkerhetseffekt till följd av mitträcke rent statistiskt innebär en samhällsvinst eftersom antalet dödande och svårt skadade, rent statistiskt minskar.

Infrastrukturpropp

På cirka 20 procent av den totala sträckan, är det omkörningssträckor. Längsta vägavsnittet utan omkörningsmöjlighet blir 2,9 kilometer.

Lisa Herland och Matilda Nilsson är placerade på Trafikverkets anläggning i Garnisonsområdet, med ett 100-tal anställda. De betonar att alla uppdrag utföres efter politiska beslut, i detta fallet Region Östergötland.

- Däremot föreslår vi med utgångspunkt från vår expertis lämpliga prioriteringsordningar och faktiska behov, förklarar Lisa Herland. Vi är just nu på väg in i en ny planeringscykel.

Totalkostnad

Nu har processen kommit så långt att det är byggstart för de sista 18 kilometrarna. Byggstarten passar väldigt bra i tiden eftersom det inte är jättemånga konkurrerande projekt inom samma område.

- Men vi vet att det är på gång andra projekt inom samma kategori så eventuella intresserade entreprenörer får ändå ta sådana hänsyn.

Den gällande kalkylen som Trafikverket har att luta sig emot visar den svindlande investeringskostnaden 100 miljoner kronor. Lisa Herland säger att innan anbudsförfarandet går ut officiellt, kommer summan att ha justerats. Och den verkliga anbudssumman vet vi ju inte förrän entreprenör antagits.

Rid- och vilttunnel

Det blir först och främst en breddning av vägbanken och körbanan till drygt 12 meters standard. Jämfört med sträckan söderut från Rimforsa blir det inte lika mycket sprängning, men det finns andra utmaningar att ta hänsyn till.

- Det allra viktigaste är att tillgodose att säkerhetsnivån hålles på en hög nivå under de två år byggnationen pågår. I första hand för de vägarbetare som vistas i byggområdet.

Eftersom det är en dokumenterat mycket viltrik sträcka det handlar, om så har det tagits beslut att bygga en kombinerad rid- och vilttunnel i anslutning till ridanläggningarna vid Hamra och Eda. Den befintliga bron över riksvägen, vid platsen, kommer dessutom att vara kvar.

Det har även tagits beslut att bygga viltstängsel utmed den nya vägen.

- Men inte hela sträckan. Åtminstone inte från början. Det bedöms helt enkelt vara för dyrt i förhållande till andra åtgärder av samma karaktär. Exempelvis är det så att den mötesseparation som kommer att byggas hela vägen, i sig minskar antalet olyckor där fordon kolliderar med korsande vilt.

Totalt är det 6 500 meter viltstängsel som kommer att bytas ut eller nymonteras.

- Två kilometer av den totalt 18 kilometer långa nya sträckningen får nytt stängsel på båda sidor. Det är på avsnittet från Järnlundens norra sida till Hamra vid Eggebynäs norr om Eda.

I övrigt blir det omväxlande 1+1, och 1+2 på hela sträckningen. Konsulter med expertis inom området har bestämt var vägen ska vara tvåfilig och var den ska vara enfilig. Hänsyn tas även till utfarter, korsande vägar och liknande. Det blir exempelvis separata GC-vägar mellan väg 603 och enskilda vägen vid Eda, samt mellan Hökhult och nya busshållplatsen vid Skeda udde, med vänstersvängfält på riksvägen vid avfarten mot väg 688 mot Västerby.

Inför byggstarten har de flesta angränsande markägarna redan hört av sig och eventuella markfrågor löses genom en schablonsumma som utgår. Det är gällande markpris plus 25 procent som gäller. I de flesta fall kvarstår äganderätten hos markägaren, men då utgår istället ersättning för användanderätten.

- Allt detta sker efter en fastslagen samrådsprocess med berörda sakägare. Vägrätten är väldigt stark och är juridiskt reglerad. Om parterna inte kan komma överens så är det ändå det allmännas intresse som styr – det allmännas intresse går alltid före det enskildas, säger Lisa Herland.

Wireräcken

När det gäller byggtekniska lösningar så är det upp till dem som svarar på anbudet att föreslå lösningar på vissa frågeställningar.

Parallellt sker förhandlingar med närboende utmed vägen och då är det ofta frågor av typen infarter, bullerdämpning av uteplatser, utbyte till mer bullerdämpade fönster, avbrott i mitträcket för att möjliggöra vänstersväng och liknande, som kommer upp.

- Vi kommer inte använda så kallad tyst beläggning, det blir för dyrt.

Valet har fallit på wireräcke som avskiljare mellan körriktningarna till allra största del. Dock kommer det att bli räcken på vissa partier, främst där det är vattenskyddsområde.

- Vissa tester visar att lastbilstankar rivs sönder mer av wireräcken än av mer solida räcken, förklarar Matilda Nilsson. För att minska risken av bränsleutsläpp på dessa känsligare områden väljer vi solida räcken.