Eldorado för släktforskare på anbytardag

Östgöta Genealogiska Förening (ÖGF) anordnar i genomsnitt tre anbytardagar varje år. De flesta naturligtvis inom länet, men också en del i angränsande områden. Till Kisa hade ett 50-tal släktforskare sökt sig. Både sådana med lång erfarenhet och sådana som nyligen påbörjat arbetet med att söka sig tillbaka i den egna släkthistorien.
Den här gången var det släktforskare med intressen i Kinda Härad med angränsande socknar som deltog och redan vid anmälan fick deltagarna uppge vilka släkten, gårdar och byar man forskade kring.
Genom deltagarförteckningen kan därmed övriga deltagare lättare få tag i släktforskare med intressen för samma områden och släkten.
- Meningen med anbytardagarna är framförallt att knyta nya kontakter och även förstås kunna komplettera sin egen forskning med sådan som andra genomfört, säger Barbro Behrendtz, som tillsammans med Håkan Asplund var två av de ansvariga från arrangörsföreningen.

Många från Kinda
Släktforskningen är på frammarsch i landet och där många andra föreningar och organisationer har problem med vikande medlemssiffror kan ÖGF glädja sig åt en positiv utveckling.
- Och inte minst i Kinda är det många som håller på och släktforskar. Många härstammar från den här bygden, vilket gör den extra intressant ur släktforskarhänseende, säger Håkan Asplund.
Att syssla med släktforskning kräver stort tålamod och noggrannhet, men att söka sina rötter så långt tillbaka som till slutet av 1600-talet är enligt anbytarna på Kisaträffen inga större problem.
- Nej, dit kommer de flesta utan några större svårigheter via husförhörslängder och kyrkoböcker. Födelseböckerna började föras i början av 1600-talet, men i dessa saknas vissa viktiga detaljer, säger Håkan Asplund.

Prata med anhöriga
Landsarkivet i Vadstena, där kyrkböckerna nu förvaras är förstås den verkliga guldgruvan för en släktforskare, men även Kindarummet på biblioteket i Kisa ger mycket hjälp för den som vill söka sina rötter.
Men innan man kommer så långt har Håkan och Barbro några tips för att undvika onödiga fallgropar.
- Prata med de äldre i släkten och be dem berätta. Finns det gamla brev och fotografier är det viktigt att försöka spåra ursprunget till breven och sätta namn på personerna på bilderna. Därefter bör man alltid på en kurs eller en cirkel för att komma i gång ordentligt, tycker Barbro Behrentz.

Arbetslöshet
För Barbro kom släktforskningen så att säga med generna eftersom hennes pappa släktforskat i många år.
- Han pratade och pratade mycket, men det var inte mycket som gick in. Men så kom jag få att jag ville forska lite om min mans släkt och på den vägen är det.
För Håkan Asplund var det istället en period av arbetslöshet som ledde till intresset.
- Som arbetslös är det lätt att vända på dygnet, men genom släktforskningen fick jag en rutin och det var ett sätt för mig att komma igång på morgnarna.
Det är nu tolv år sedan och sedan dess har han sökt sig tillbaka i historien och hittat släktskap med kändisar som Tage Danielsson, Bengt Westerberg och Astrid Lindgren.
- Att jag och Astrid tillhörde samma släkt var jag mest förvånad över, men min morfar kom från Vimmerby och det visade sig att vi var tolvmänningar, vilket innebär att våra släktträd möts tolv generationer bakåt.
I samband med anbytardagen passade ÖGF på att överlämna en antavla som Bosse Lindvall i Vadstena gjort efter riksdagsmannen Sven Haraldsson som på 1500-talet bodde i Mjölsefall.
I det släktträdet finns ett mycket stort antal kända personer.
Från Kung Hussein av Jordanien till Mats Paulsson, Magnus Samuelsson, familjen Wallenberg och Arne Hegerfors. Alla har alltså rötterna hos denne Haraldsson för nästan 500 år sedan.

Söka sina rötter
Även om allt fler yngre personer börjat med släktforskning är det ändå främst äldre som forskar, men det finns undantag, som 22-åriga Elin Igheimer från Rimforsa.
- Jag gjorde ett specialarbete om släktforskning på gymnasiet och sedan har jag fortsatt. På mammas sida har jag kommit till mitten av 1500-talet och bland annat hittat en förfader som stupade vid slaget i Poltava, säger Elin Igheimer, som var med på sin andra anbytardag.
- Det är kul att träffa likasinnande och alltid får man reda på något nytt. Jag tror man lär känna sig själv bättre genom att hitta sina rötter och man känner att man hör hemma någonstans, berättar Elin, som även fått pojkvännen intresserad.
En som har betydligt längre erfarenhet av släktforskning är Mari-Anne Olsson från Stockholm, som sedan 1970-talet hållit på att skriva av bouppteckningar. Hon har bland annat skrivit av alla ingresser till bouppteckningar för Kinda Härad under åren 1734-1835. Allt detta och mycket mer finns lagrat i pärmar till glädje för henne själv och många andra släktforskare.