Det har varit en hel del turbulens kring vård- och omsorgsförvaltningen i Kinda, och årligen återkommande underskott. Det har uppmärksammats kraftfullt av såväl politiker i kommunen, som de kommunala revisorerna.

När det nu har uppdagats nya minussiffror, och den sociala ledningen med vård- och omsorgschefen Joachim Samuelsson och nämndordförande Roger Rydström (S), i spetsen, slår till handbromsen har just den personal som utpekas som duktig och kompetens reagerat våldsamt.

De känner sig jagade av den uppkomna situationen och menar att gör allt, med de förutsättningar de fått. Vi har i denna tidning beskrivit såväl anonyma åsikter från personal, som öppna ställningstaganden.

"Vi vill gärna kommentera saken från vår synvinkel", motiverar Samuelsson och Rydström när de kallar till information i ärendet.

-Det finns en förbättringspotential från alla håll. Och vi uppskattar verkligen det engagemang personalen visar. Nu ska vi bara komma till ett bra resultat, säger Roger Rydström.

Fel uppgifter

För det första har det i debatten förekommit olika siffror när det gäller tiden hos brukarna. Den sociala ledningen har redovisat en procentuell tid och motparten, i form av personal och andra tillskyndare, har redovisat en annan.

Det visar sig nu att båda sidorna har rätt, och båda har fel. Den märkliga situationen har nämligen uppstått att KOLADA, den kommunala och landstingsbaserade databasen, redovisar fel nyckeltal när det gäller just hemtjänsten i Kinda.

-Ja, så är det, och det är mycket ovanligt, jag har aldrig varit med om det tidigare, säger Samuelsson. Men någon har helt enkelt knappat in fel uppgifter.

-Jag vill dock poängtera att det skiljer inom olika arbetsgrupper inom kommunen och att det är fullt naturligt eftersom det faktiskt är människor som jobbar med människor. Det som tar tio minuter, kan ta 30 minuter för en annan - och vid nästa brukare kan det vara tvärtom.

Budgeterad kostnad

Det väckte ont blod hos personalen när en utbildning, en kurs på annan ort, avbröts när hälften av personalen varit på den. Även om åtgärden motiveras med "handbromsen" från ledningens sida, sänder inte en sådan signal helt fel signaler?

-Det tycker jag inte, när det uppstår en situation med flera hundra tusen kronor back, så är snabba åtgärder nödvändiga. Däremot kanske det kommunicerats ut dåligt från min sida att den andra halvan av personalen ska genomgå den här kompetensutvecklingen senare under året.

Kursen kostade kommunen totalt 140 000 kronor, och genom att den stoppades halvvägs in, reducerades utgiften med 70 000 kronor.

Det har hörts kritik om att den samtida ledarskapsutvecklingen, UGL, som personal i ledande befattningar skickades iväg på, inte stoppades. Den kostar 25 000 kronor per person och kurs.

-Det håller vi inte med om, säger Roger Rydström. Det rör sig om en budgeterad kostnad sedan flera år, och har inget med hemtjänsten att göra. Där handlar det om en utveckling och ett gott ledarskap som vi har nytta av i alla verksamheter.

Måste lyssna

Såväl Joachim Samuelsson som Roger Rydström uppskattar att det finns ett stort engagemang hos personalen och båda är övertygade om att de åtgärder som nu sätts in, ska förbättra såväl statistiken för brukartid, som vidhängande ekonomi.

-Det rör sig om tekniklösningar, som Mobipen, digitala lås, mobil hemtjänst, digitala körjournaler, med mera. Vi vet att det är inkörningsproblem med vissa av dessa, det är kärvande lås, och liknande, men på sikt blir det bra.

De upplevda problemområdena, som att ledningen och staben inte lyssnar?

-Vi måste ta till oss det. Det finns alltid utrymme för förbättringar och det ska inte vara så att de upplever att vi inte lyssnar, säger Joachim Samuelsson.

Roger Rydström håller med:

-Vi har 400 medarbetare totalt, ett antal arbetsledare, 13 till 15 verksamhetschefer, fyra områdeschefer och en förvaltningschef. Ett dåligt samband mellan de olika ansvarsområdena skapar dåligt stämning och en försämrad ekonomi.

Ekonomi i balans

De pekar båda på att det sedan mitten av april arbetas efter en ny planering med nya scheman. Utöver detta har arbetsledare utbildats - och såväl områdeschefer som verksamhetschefer har fått i uppdrag att kanalisera missnöjet.

-Det är inte lätt att göra åtgärder eftersom vi inte vet vad missnöjet rör sig om. Vi vet inte ens om det är i Kisa, Rimforsa eller Horn, eller vad. Men det finns utrymme för förbättrad dialog och bättre kommunikation, alla positioner, säger Samuelsson.

-Vi har ju skyddsombud och andra inom organisationen som ska meddela liknade saker, så att vi kan försöka åtgärda dem. Ingen vinner på en dålig arbetsmiljö - det här ska vara en hållbar verksamhet.

Joachim Samuelsson försäkrar att det inte finns några besparingar i 2018 års verksamhet. Men det måste också vara en verksamhet i balans, och på hemtjänstens område inne det under året en nyttjandegrad hos brukarna på 64 procent.

-Återigen, vi är villiga att till viss del ta till oss kritiken.