– Det som bland annat har framkommit i projektet är att man som företagare vill ha en stabil grund att stå på. I dag är det många som måste ha en inkomst vid sidan av för att kunna försörja sig, säger Helena Olsson som har varit projektledare för "Leve Kinda".
För projektet ansökte KindaMat om medel från Tillväxtverket som beviljade 200 000 kronor.
– KindaMat har genomfört projektet i samarbete med Växtkraft Kinda, LRF, ALMI och IKF-Kinda, säger Barbro Bragée, ordförande i KindaMat.
– Att bara förlita sig på turister som ska köpa lokala produkter under sommartid/turistsäsong ger inte tillräcklig stabilitet för de mindre företagen inom grön näring i Kinda, säger Helena Olsson.
Under projektets gång har tre faktorer kommit fram som företagen ser som försvårande.
– Den första är IT-tillgången som är undermålig. Många har svårt att ens prata i telefonen ute på sina gårdar, i skogen eller under olika former av besöksverksamhet. När man inte har någon täckning upplevs det som väldigt begränsande. Den andra faktorn är lokaltrafiken. I nästan hela kommunen är besökarna beroende av egen bil för att komma ut till företagen då det inte finns några busslinjer, säger Helena Olsson.
Här menar även företagen inom de gröna näringarna att de gärna skulle ta emot praktikanter och bidra till att sätta nyanlända i arbete inom grön företagsamhet.
– Den tredje faktor som flera företagare påpekar är försvårande är den stora andelen vilt. De som vill starta odlingar eller som vill utöka odlingar upplever att de förlorar en stor andel av sin gröda som viltbetesskada. Flera uppger att man med hjälp av stängsling och utökat jakttryck på en del djurslag i utvalda delar av kommunen skulle vara till hjälp, säger Helena Olsson.
Barbro Bragée menar att Kinda skulle kunna bli en spjutspetskommun inom klimatet:
– KindaMat ser en stor potential att kunna utveckla Kinda i ett helt nytt projekt där omställningen bland annat skulle visa att det är en stor fördel med odling på hemmaplan då odling binder kol. Sommaren 2018 visade att de gamla lantraserna av både växter och djur klarade torkan och värmen bättre än kommersiellt framtagna växter. Vi skulle med ett nytt projekt i Kinda visa på fördelarna med de gamla kultursarvssorterna.