Simon Schütte är universitetslektor och docent i ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings Universitet. "Om vi jämför karbonfiberavfall (som finns i rotorbladen) med kärnavfall så vet jag vad jag skulle välja", säger han.
Simon Schütte, universitetslektor och docent i ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, är den vi ber svara på några av de vanligaste frågorna runt vindkraft.
Stämmer det att vindkraft släpper ut 100 procent mer koldioxid per kwh än vattenkraft?
– Ja och nej. Det är lite komplext. Om man bygger vindkraftverk så måste man ju producera material till det, och det avger såklart koldioxid. Men den koldioxid som produceras slår man ut över hela vindkraftverkets livslängd. Om man räknar på kilowattimme så kommer ett vindkraftverk att producera någonstans mellan 5 gram och 40 gram koldioxid. Det är ett ganska brett spann, och det är för att de äldre verken från 80-talet släpper ut mer eftersom de har ganska dålig verkningsgrad. Vad gäller vattenkraft så finns ju de verken redan byggda. Deras vanliga drift släpper ut ungefär 5 gram koldioxid per kilowattimme. Då kan man ju se det som att vindkraftverk släpper ut 100 procent mer, men det blir lite orättvist eftersom vindkraftverken ju måste tillverkas. Men det tar mellan månader till några år innan vindkraftverken "tjänar in" koldioxiden som de har producerat.
Generellt räknar man med att en turbin i ett landbaserat vindkraftverk levererar energi i 35 år. Havsbaserade vindkraftverk förväntas med dagens teknik ha en livslängd på 20–25 år efter driftsättning.
Stämmer det att vindkraft släpper ut 300 procent mer koldioxid per kwh än kärnkraft?
– Det beror på hur man räknar. Kärnkraft ligger någonstans på 10 gram, vindkraft i spannet 5-40 gram. Det kan man ju se som att vindkraft släpper ut mer. Men bygger man nya kärnkraftsreaktorer så släpper de naturligtvis ut mer. De har också andra utsläpp än koldioxid – hur ska man hantera avfallet och hur mycket koldioxid kommer det att släppa ut? Om vi jämför karbonfiberavfall (som finns i rotorbladen) med kärnavfall så vet jag vad jag skulle välja.
Forsmark kärnkraft. Bilden är en arkivbild.
Vindkraftverk kan släppa ut minimala mängder mikroplaster som innehåller Bisfenol A. Men Simon Schütte menar att skorna vi bär, plastmuggarna vi dricker ur och kvittot vi får i mataffären innehåller mycket mer Bisfenol A än vad vindkraften släpper ut.
– Det är jätteallvarligt med Bisfenol A, men det är inte vindkraftverken som är den största boven här. Det finns också i kärnkraftverkens paneler.
Ökar vindkraftverk antalet depressioner och självmordsbenägenhet?
– Gamla vindkraftverk avger ljudvågor som vi inte kan uppfatta med öronen. Ganska lågfrekventa svängningar (infraljud). Här har det funnits spekulationer om att det påverkar den mänskliga hälsan. De moderna avger dessa ljudvågor i avsevärt lägre grad. Andra ljudkällor, som trafiken, påverkar oss mycket mer. Men det finns otillräckligt med forskning på det här, utan det är mest spekulationer än så länge.
Skuggorna som ett vindkraftverk kan ge kan faktiskt göra att man blir lite snurrig, berättar Simon Schütte. Men det finns regler som säger vilket avstånd det ska vara mellan ett vindkraftverk och boende så att skuggorna inte kan uppstå i bebodda områden.
Fåglar kan flyga in i vindkraftverk.
– Men om vi jämför med högspänningsledningar är det ungefär jämförbart. Det finns studier som visar att fåglarna lär sig. Det finns inget klart ja eller nej på den frågan.
När vindkraftverken har levt färdigt monterar man ner rotorbladen, skär sönder dem och bränner upp dem.
När vindkraftverken har levt färdigt monterar man ner rotorbladen, skär sönder dem och bränner upp dem, berättar Simon Schütte. Bilden är en arkivbild.
– Det finns teknik som tar hand om gamla vindkraftverk, men den är inte storskalig ännu, säger Simon Schütte.
För att Sverige inte ska drabbas av strömavbrott måste vi producera precis rätt mängd el i varje ögonblick. Man kan likna det vid ett badkar där vattennivån alltid måste ligga rätt. Reglerkraften är kranen som reglerar vattennivån. I Sverige utgör kärnkraften och vattenkraften basen i elsystemet. De är mer anpassningsbara än andra energislag och kan snabbt minskas eller ökas efter behov. Men vädret kan vi inte reglera.
– Om det inte blåser har vi ett problem med vindkraften. Därför måste vi ha vindkraftverk på olika ställen i landet, så att vi kan överföra el till varandra. Alla energislag behövs, och vi måste komma till en punkt där vi reducerar koldioxiden. Om vi har en kall vinterdag i Sverige så köper vi ofta mycket el av våra europeiska grannar, till exempel Polen eller Tyskland. Båda de länderna använder mycket kolkraft. Alternativet är att frysa. Vi måste ha både ekonomisk och ekologisk hållbarhet, säger Simon Schütte.