Fem år efter rånet och polismorden

På ett ögonblick förvandlades den soliga och varma majeftermiddagen i Kisa till skådeplatsen för ett av de mest uppmärksammade brotten i Sverige under 1990-talet.
På redaktionen i Kisa hade vi precis gjort poliskollen och fått besked om att de inte hade något att rapportera. Bara tiotalet minuter senare var situationen en annan.
Ett larm om bankrån hördes över polisradion, men då det inte gick att uppfatta på vilken ort eller vilken bank banket pågick fick vi åter vända oss till polisen.
- Jag har inte tid att prata just nu, meddelade Barbro Bruzell hos polisen, men gav oss i alla fall uppgiften att rånlarmet gällde Östgöta Enskilda Bank, belägen endast några hundra meter från redaktionen.

Många tankar
Många tankar hann gå genom huvudet innan jag kom ned till Zdeborskakorset, där många människor samlats med blickarna riktade mot banklokalen. På vägen ned möttes jag också av många som undrade om jag visste att det stod en beväpnad man utanför banken.
Det hade varit friidrottstävlingar på idrottsplatsen och många ungdomar på hemväg fanns vid korset.
Synen som mötte oss var en grön Saab 9000 vänsterparkerad strax nedanför banken och en maskerad och beväpnad vakt som höll folk på avstånd med ett automatvapen.

Spänd stämning
Stämningen bland folk kändes spänd och det var nog många med mig som hade en känsla av overklighet när man i denna vackra våreftermiddag fick vara med om det man annars ser på tv eller läser om i tidningar.
I Kisa var Kenneth Eklund ensam polis i tjänst vid tillfället och han hade fattat posto några hundra meter söder om banklokalen.
Själv försökte jag med så stadig hand som möjligt ta bilder av den mörkklädde mannen med rånarluva utanför banken. Iklädd kortbyxor försökte jag ta mig igenom ett tätt snår med brännässlor bakom sportaffären, men tvingades ge upp det försöket och återvände istället till korset sedan några av de övriga vittnena till rånet meddelade uppgiften om att rånarna var på väg att lämna banken.

Körde söderut
Tillbaka i korset kunde vi se hur bilen efter en U-sväng körde söderut med vapenpiporna riktade ut genom fönsterrutorna mot de människor som befann sig i närheten.
Då hade de två övriga rånarna under närmare 15 minuter hållit nio personer i schack inne i banklokalen medan de väntade ut tidslåset och kunde komma över pengarna.
Kisapolisen Kenneth Eklund förföljde rånarbilen söderut, men blev beskjuten med automateld någon kilometer från Kisa. Han återupptog dock förföljandet, men blev på nytt beskjuten vid Gummetorpasjön, där rånarna även kastade en handgranat mot Eklund, som flydde för sitt liv och tog skydd.
Han klarade livhanken. Samma tur hade inte hans kollegor Robert Karlström och Olov Borén, som mötte den desperata rånartrion i Malexander och mördades av de tre rånarna.
Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson dömdes senare för morden och rånet.
I Malexander och Kisa går livet vidare, men många är vi som aldrig glömmer fredagseftermiddagen den 28 maj 1999. I morgon kväll hålls också en minnesstund för de mördade poliserna i Malexander.