Gudrids ord: Signe med Cykeln och reningskuren

Men januari var bister och gjorde att jag fick ställa cykeln åt sidan. Det fick bli sparkstöttning i stället när underlaget så medgav. Hade inte råttskrällena karvat sönder ena cykelslangen hade jag nog varit i farten tidigare. Nu dröjde det ända till skottdagen innan cykeln var servad och redo att belastas av ett stycke rejält fruntimmer. Och som det tog emot! Det kändes som när man försöker sparka stötting i lervälling. Det blev en kort tur och genomsvettig framför spegeln såg jag hur vintern lastat på med kilon i överflöd. Det var ingen vacker syn. Här måste till förändring!

Som tur var hade Hjördis koll på läget. Vid pokerträffen dagen därpå berättade hon att PRO engagerat en dietist som skulle ha ett antal föreläsningar om kost och hälsa. "Hon har visst ett helt nytt koncept för oss äldre. Man blir slank och i form på bara ett par veckor, kvittrade Hjördis. Jag tycker vi går dit, alla fem!"

Det var knökafullt i Folkets Hus. Alla ville lyssna på dietisten. Det var en galant dam som gick upp på podiet. "Den där vet nog vad hon talar om, viskade Gullan. Titta bara på ändalykten! Där hänger inget. Och säkert har hon varken celluliter eller strimmor på lårena!" Dietistens koncept var enkelt. Först en tids reningskur med hjälp av en dekokt på mossor och lavar. Det enda som fick ätas var rivna morötter och sallad, tillsammans med vatten. Det lät riktigt bistert. Vid frågestunden räckte jag upp handen: "Hur är det med päronkonjak", frågade jag. "Hälften kan tillåtas lite senare, svarade hon. Alltså päron. Konjak bör uteslutas framöver. Och då menar jag för alltid." Svea liksom huttrade till där hon satt jämte mig. På något sätt lade orden lite sordin över vår entusiasm. Men vi var beslutna att ändå göra ett försök. Med föreskrifter och varsin rejäl bytta dekokt, som kostade mer än två flaskor konjak, gick var och en hem till sitt, redo att komma i form.

Tre dagar senare sprang jag på toaletten näst intill för jämnan, slak och helt utan ork. Grannen berättade att Karin svimmat i kön på ICA. När jag ringde till Svea var hon så irriterad och ilsken att hon slängde på luren efter bara ett par ord. Gullan och Hjördis hade samma problem som jag. Men vi enades ändå om att gå på nästa föreläsning. Värre än så här kunde det knappast bli och nu skulle väl reningskuren vara avklarad.

Så satt vi på nytt, slaka och trötta, i föreläsningssalen, där det var betydligt glesare i bänkraderna än senast. Nu kom nästa smäll: Mera mossor och lavar men nu skulle morötterna bytas ut mot rödbetor. Bara att gå hem och fortsätta, log dietisten uppmuntrande. "Hiskeligt, stönade Hjördis. Men det kan ju vända. Och jag har faktiskt gått ner fyra kilo redan."

Dagen därpå flyttade jag, radio, bok och telefon in på toaletten. Reningsprocessen fortsatte i allt snabbare takt och det var säkrast att vara på plats. Emaljen i toan var helt rödfärgad av betorna och dekokten blev alltmer motbjudande. Av misstag tappade jag lunchdosen i holken. Det fräste till och emaljen blev fullständigt kritvit! "Det var drag i den där smörjan, muttrade jag. Kan inte vara nyttigt för en kvinnokropp. Jag rådgör med dietisten." Men när jag slog upp hennes namn i telefonkatalogen var det hänvisning till en begravningsbyrå. Som hon ägde! Nu blomstrade säkert affärerna, när hon lyckats få gräddfil in i pensionärsföreningen med sitt "rengöringsmedel".

Jag slängde mig på telefonen och ringde runt till vännerna. "Gå, kryp eller ta färdtjänst till mig på stört, var budskapet." Snart satt fem hålögda och glåmiga kärringar runt köksbordet. "Dags för motmedicin, förkunnade jag och hällde upp varsin trippelranson päronkonjak. Sen blir det pizza och poker! Och säkrast är, att vi trycker i oss varsin semla med extra starkt kaffe, som efterrätt. Här gäller dä å spjärne emot! Äldre mänsker, gamle bytter å avsloppsrör blir ju lite igensatte å missfärgede, mä årena. Men om en tar i mä hårdhandska å skrubber alltför rent, eller häller i nåt okänt, alltför rikligt, då kan dä bli dags för dä slutlige avloppet. Nog väljer jag hängarsele, celluliter å strimmer på lårena framför det alternativet! Botten opp och skål för kommande cykelsäsong!"