De senaste dagarnas artiklar om hemtjänsten i Kinda kommun och de besparingskrav på fyra miljoner kronor på två år, som diskuteras kring verksamheten, har föranlett många kommentarer till vår tidnings redaktion.

Det var i samband med såväl uppföljning av den ekonomiska utvecklingen för i år, som de första inledande arbetena med budget inför nästkommande år - som situationen inom vård- och omsorgsnämnden konkretiserades. Det har bland annat resulterat i besparingskrav på fyra miljoner kronor inom hemtjänsten.

Vi sökte redan vid tillfället förvaltningschefen Joachim Samuelsson, men han var inte anträffbar vid tillfället. Istället förklarade nämndens ordförande Roger Rydström (S) bakgrunden till åtstramningen.

-Det är framför allt tiden hos brukarna, alltså hur stor andel av arbetstiden som den genomsnittliga hemtjänstpersonalen spenderar på plats hos dörrarna. Det är endast 50 procent, vilket ska jämföras med grannkommuner och riksgenomsnitt, sade Rydström.

-Vi måste upp till 65 procent brukartid, och kanske till och med som målsättning 70 procent. Detta medför att viss personal måste få nya arbetsuppgifter. Det ska dock inte behöva gå så långt att någon måste sägas upp, de ska kunna få nya arbetsuppgifter.

Personalreaktioner

Reaktionerna på detta lät naturligtvis inte vänta på sig. Det var dels vänsterpartisten Anders Lind som klargjorde att han har förståelse för att verksamheten visar underskott, men att bästa sättet att rätta till detta, är att göra nedskärningar på förvaltningsstaben istället för på golvet.

-Ge tvärtom mer ansvar och tillit åt personalen och låt dem själva utarbeta nya rutiner och system, så att de blir mer effektiva och därmed mer tid hos brukarna, sade Lind.

Synpunkter som flera i personalen håller med om, och som också hört av sig till vår tidning.

-Jag jobbar själv inom hemtjänsten och de siffror ni skrivit om är helt fel, säger en personal, som föredrar att vara anonym, vi har nyligen fått siffrorna till oss och min grupp låg på 66 procent. Den grupp som låg lägst hade 55 procent, men de hade också flest brukare långt ut på landet.

Personalen fortsätter:

-Den genomsnittliga brukartiden ligger på 62 procent. Det vore bättre att ge mer ansvar åt våra närmaste chefer så skulle det ge avsett resultat. Dem har vi förtroende för.

En annan bland personalen fortsätter med samma tankegångar:

-Det är helt fel uppgifter, statistik och siffror som uppges i artikeln med Roger Rydström.

En tredje personal:

-Det skulle vara intressant att veta varrför kommunen alltid hamnar i den här situationen. Alltid problem med verksamheter som har kontakter med människor, aldrig bland "kontorsnissarna". Man kan ju undra varför det budgeteras för lite år efter år, och varför ökar administrationen, samtidigt som folket på golvet drabbas.

Övertalighet

På tal om administration så är förvaltningschefen Joachim Samuelsson åter tillgänglig för en kommentar.

-Roger Rydström har uttryckt sakernas tillstånd väldigt bra i artikeln. Jag vill inte lägga mig i politiken, men siffrorna och faktauppgifterna är helt korrekta. När brukartiden ligger på låga 50 procent går det helt enkelt inte ihop sig ekonomiskt.

Han beskriver den här brukartiden som ett vedertaget mått som alla kommuner använder sig av.

-Visst kanske det finns ytterligare saker att förbättra när det gäller planering, men vi har att förhålla oss till de biståndsinsatser som är beslutade. De måste verkställas. Vi jobbar mot en mobil hemtjänst fullt ut. Vi har redan infört nyckelfria system, vilket är jättebra, men det blev inte mer tid hos brukarna ändå, snarare tvärtom.

-Ett exempel, om brukartiden är 52 procent i snitt och resetiden är 12 procent, så återstår 36 procent. Resten av tiden går till annat. Det måste vi komma till rätta med, tiden hos brukarna måste upp från drygt 50 procent till minst 65 procent - och det kommer ett resultera i en övertalighet.

Joachim Samuelsson avslutar:

-Det ska vi kunna lösa med pensionsavgångar, omplaceringar eller genom att HR-avdelningen hjälper oss att lösa det hela.