...i Kinda får 450 gårdar bidrag från EU

Svenska jordbruket får mängder av miljoner och åter miljoner i EU-bidrag.
Det handlar om pengar som inom EU går till CAP som står för Common Agricultur Policy, vilket är ett system som betalar ut miljarder till det svenska jordbruket. Svenska jordbruk får ändå mindre tillbaka än av Sverige betalar in till systemet.
I Östergötland är det Svenska Lantmännen i Norrköping som får det absolut största bidraget från EU.
Lantmännen har mellan åren 2000 till 2006 fått ut inte mindre än 212 miljoner kronor. Länstvåa är Cloetta Fazer i Ljungsbro med 52 miljoner och Länsstyrelsen i Östergötland ligger på en tredje plats med 47 miljoner kronor.
För Kindas del är det Flytthems gård utanför Horn som fått mest med 7,7 miljoner kronor.
Inte långt efter är Ingemar Jonsson, Nedre Årteryd i Hägerstad med 7,1 miljoner kronor. Trea och med ett EU-bidrag på fem miljoner ligger Henric Falkenberg, Brokinds slott.
EU-bidragen söks och betalas ut efter areal och ibland antal djur på gården.
- Ja, har man ett större lantbruk på 2 000 hektar så får man 2 000 gånger mer pengar än den som har till exempel ett litet bete på ett hektar, säger Per Folkesson som är sakkunnig på Jordbruksverket.
Stödet till just jordbruket har förekommit under lång tid. Både i Sverige och i Europa men har arbetas om i takt med tiden.
- Redan i slutet av 1800-talet fanns det olika former av stöd till jordbruket. Rötterna till dagens regler som finns inom EU togs redan i Romfördraget 1957, säger Per Folkesson.
2005 gjorde EU om sina regler och införde det så kallade gårdsstödet som ersatte flera bidrag.
Gårdstödet är ett direkt riktat stöd till det enskilda jordbruket och baserar sig helt på antalet hektar.
Stödet i pengar varierar mellan 1 000 kronor och 2 500 kronor per hektar.
Bidraget betalas ut till den som brukar jorden och håller landskapet öppet.
- Om det är så att det finns en ägare och en annan som brukar marken så är det klara regler för att det är brukaren och inte ägaren som ska ha stödet, säger Per Folkesson.
Men, inga regler utan undantag. Markägaren kan också få bidrag, även om inte jorden brukas.
- Ja, det är riktigt. Marken behöver inte odlas. Det räcker med att man håller marken öppen och att den kommer att odlas i framtiden, säger Per Folkesson.
Jordbruksverket lägger sig inte i vad EU-bidragen ska användas till.
- Nej, det lägger vi oss inte i. Vi bryr oss lika lite om vad jordbrukarna använder bidraget till som staten bryr sig om vad bostadsbidraget används till av de som är berättigade till det, säger Per Folkesson.
Om svenska bönder får mer i bidrag i dag än de fick innan Sverige gick med i EU är svårt att säga menar Per Folkesson:
- Det är inte lätt att svara på generellt och hur det blir i slutändan. Men just nu är konstruktionen så att det blir mer pengar direkt in på bidragstagarens bankkonto.