När skolpolitikerna i Kinda kallar till presskonferens, efter det senaste mötet med BUN, barn- och utbildningsnämnden, uppvisar de alla en illa dold förtjusning över det mesta här i livet. Och förvaltningschefen Eva Holm stämmer in i glädjeruset.

Inte nog med att nämndens resultat för 2016 är positivt, med ett överskott på 1,3 miljoner konor. De flesta uppsatta mål för förvaltningen har dessutom uppfyllts.

– Vi är väldigt stolta över vårt bokslut på alla sätt och vis, förklarade ordföranden Björn Hoflund (M). Jag kan exempelvis lyfta fram att Kindas elever ligger väldigt väl till bland de som slutar nian. Över 90 procent av alla elever går ut med betyg som gör dem godkända för ett gymnasieprogram.

Högre än snittet

Det föreligger dock fortfarande en viss skillnad mellan pojkar och flickor, där siffran är högre bland den senare gruppen.

– Jag vill också poängtera, säger Sara Frank, kvalitetssamordnare förskola, grundskola, gymnasie- och vuxenutbildning. Att det bland dessa som inte är godkända har ett problem i ett visst enskilt ämne, exempelvis svenska.

Även vid en jämförelsen bland dem som klarar den gymnasieutbildning de kommer in på, ligger Kindaleleverna högre än snittet i allmänhet i länet och i landet. Detta visar att betygsättningen även stämmer bra i en jämförelse.

– Vi har dessutom lyft upp från nämndens sida att tendensen att Kisaeleverna fortsätter att läsa vidare som en grupp, bör brytas. Vi har gått ut med medinformation att eleverna ska tänka mer på vad som passar dem, vad de är intresserade av eller hur jobbmarknaden ser ut.

– När vi ser söket i år, så är det mycket riktigt spritt över hela fältet. Informationen redan från SYO-nivån fungerar bättre.

Tillgång till plattor

David Wenhov (LpO) lyfter fram statistiken för sökande till vård- och omsorg, hela elva procent av eleverna.

– Där vet vi att det finns arbete. Tidigare har vi haft vuxenutbildningar som vänt sig till dessa, men nu är det bra söksiffror även där. De får jobb direkt som undersköterskor och har även goda möjligheter att sedan läsa vidare, om de är intresserade.

– Även inom barnomsorgsverksamheten ser det ut att vara en förstärkning. Till barn- och fritid har 8,5 procent av eleverna sökt. De kan också gå rätt in i jon. Otroligt glädjande. De kan sedan läsa in ett fåtal ämnen och gå vidare till förskollärare eller sjuksköterska, om de vill.

På förskolan finns det ett visst antal lärplattor, att använda vid verksamheten, men där finns det ett visst behov av ytterligare förstärkning.

– Fast inte med fler än att vi klarar det inom befintliga budgetramar, säger Eva Holm.

På låg och mellanstadiet är antalet lärplattor under kontroll och på högstadiet har alla elever varsin surfplatta.

Ledigt för marken

När det gäller det angelägna området kränkningar, exempelvis via sociala media, så förekommer det även i Kinda, men inte på en nivå där det föranleder särskilda insatser, förutom de som görs regelbundet.

– Det förebyggande arbetet är viktigt, säger Ulf Johansson (S). Det kan se ut som om det ökar, men det är snarare den allt bredare möjligheten att missköta sig, via den nya tekniken, som ökar.

När det gäller lärarsituationen så är den under kontroll. Men det saknas i viss mån behörighet bland vikarierna.

– Vi kanske inte kan konkurrera med lönerna, förklarar Eva Holm, men väl med trivsel, med arbetstider, korta beslutsvägar och planeringstid.

Avslutningsvis hade barn- och utbildningsnämnden de kanske två viktigaste frågorna att ta beslut om. Dels den att det även fortsättningsvis är inlagd en studiedag, samma dag som Ulrika Marken hålls, samt att föräldrar även i fortsättningen har tillgång till förskola, en vecka i samband med älgjakten.

På de sistnämnda punkterna meddelades att det råder politisk enighet om saken, och att traditionen därmed är obruten sedan "minst år 1842".