När besökarna klev över tröskeln till Solhaga möttes de av en riktigt bra renovering av lokalerna där paret Karin och Börje Elofsson lyckats bevara sekelskiftesmiljön.
– Vi köpte huset för fyra år sedan, berättade Karin Elofsson och fortsätter. Under de senaste åren har huset genomgått en omfattande men varsam renovering för att bevara den gamla känslan i huset. På övervåningen har vi vår bostad, och undervåningen har nu blivit en plats för vår verksamhet
– För att visa upp våra lokaler och berätta om hur vi tänkt att de ska kunna användas i framtiden, så bjöd vi in till ett café med föredrag av Hans Holm, som berättade om hur det var att växa upp i huset för 40 talet.
Från grunden
Paret hade en längtan att komma ut på landet och nu har de ett perfekt hus både som bostad och lämpliga lokaler som festvåning och dagkonferenser vilket ingår i verksamheten.
– Vi bakar och lagar all mat från grunden och vi har två samlingslokaler där besökarna kan vara. Ena rummet har plats för 30 gäster och den större salen rymmer 65 gäster.
Karin Elofsson hälsar dagens föredragshållare välkommen, och Hans Holm tar med besökarna på en resa tillbaka i tiden.
– Min farfar flyttade hit 1916 och tjänstgjorde som kantor i kyrkan. 1941 tog min far över tjänsten samt blev även lärare för den skola som fanns i huset fram till 1957. På den tiden fick hela vår familj vara behjälpliga vid de allmänna möten som arrangerades här. Uppvärmningen av det stora huset var via de kaminer och järnspisen som fanns.
– Som barn lekte jag mycket med skolans elever här. Även kyrkans vaktmästare blev min bästa vän, och jag bodde i stort sett på kyrkogården. Detta resulterade senare i att jag fick hoppa in som vikarierande vaktmästare under tre veckor.
– Efter att rätt människor tar sig an en sådan här byggnad är det verkligen roligt att se hur fint det har rustats upp här, avslutade Holm innan han överlämnade en liten gåva till paret.
– Min farfar överlämnade denna gamla klocka som han använde för att ringa in eleverna till min, far när han blev lärare här. Sedan fick jag klockan i min ägo, och nu vill jag gärna lämna tillbaka den till huset igen.
