"Otroligt!" Så tänkte Kerstin Gustavsson i Kisa den där dagen i förra veckan när hon för första gången fick höra talas om sökandet efter "det okända barnets" identitet och att just hon kunde bli den som löste gåtan.
Gun-Britt Monell från Horn hade talat in ett meddelande på Kerstins telefonsvarare.
- Hon sa att jag måste ringa snarast, berättar Kerstin. Så jag ringde redan på kvällen och när hon berättade blev jag alldeles paff. Svarslös. Här lunkar vi på och så händer det här. Otroligt! Även om det inte skulle bli nåt av det så har det varit väldigt intressant.

"Body No. 4"
Vad Gun-Britt Monell kunde berätta för Kerstin var att hon var dotterdotterdotterdotterdotter till en Helena Isaksdotter, född 1758 i Rödingehult och död 1838 i Pinnarp. Denna Helena Isaksdotter var i sin tur mormorsmormorsmor till Gilbert Danbom från Horn som omkom vi Titanic-katastrofen 1912 bara fem månader gammal.
Än sen då kanske någon undrar. Jo, just nu pågår ett sökande i Halifax, Kanada, för att identifiera en av de okända gravarna efter Titanic. I graven vilar ett barn, känt som "det okända barnet" (Body No. 4).
Tidigare har man trott att det rörde sig om en skånsk pojke vid namn Gösta Pålsson. Nu vet man att det inte är Gösta. I stället är det med största sannolikhet antingen en engelsk pojke eller Gilbert Danbom från Horn.
Från en liten benbit som hittats i graven har man lyckats utföra en DNA-analys. Nu gäller det att hitta någon släkting att göra en jämförande DNA-analys på. Det finns nära släktingar till Gilbert, även i vårt närområde, men deras DNA duger inte. Analysen från benbiten gäller vad som på engelska kallas Mitochondrial DNA. Ett DNA som man ärver från sina mödrar.

Från spinnsidan
Den jämförande DNA-analysen måste med andra ord komma från en släkting som enbart följer mödralinjerna. Och det har visat sig betydligt svårare att finna. Ja, ända tills man tog hjälp av Christina och Gun Gustafsson i Östgöta Genealogiska Förening.
Med hjälp av deras stora databas över Kindabygdens släkter gick det att hitta en koppling enbart via mödralinjerna mellan lille Gilbert Danbom och - just det - Kerstin Gustavsson.
I Kanada hoppade doktor Ryan Parr högt av förtjusning när han fick höra talas Kerstin. Han är chef för Paleo-DNA-laboratoriet vid Lakehead University i Thunder Bay, ett av världens ledande laboratorier för DNA-analyser.

Ett enkelt blodprov
Själva proceduren är enkel. Man tar ett blodprov på närmaste vårdcentral. Men det krävs en del pappersarbete och information för att alla etiska regler ska vara uppfyllda. Kerstin Gustavsson har i varje fall inget emot att lämna blod. Hon tycker tvärtom att det ska bli spännande.
- Jag åker gärna vart som helst. Några invändningar? Nej, inga alls. Det är ju ingen som kan missbruka det här på något vis.
För Kerstin har de senaste dagarna inneburit ett förnyat intresse för släktforskning. Hon berättar att hon gick studiecirklar i släktforskning när hon flyttade hem till Kisa 1973 efter många år i Stockholm och i Latinamerika. Ledare var bibliotekarien Curt von Wachenfeldt, mannen som byggde upp Kisas emigrantsamlingar. Nu får hon plocka fram sina antavlor igen och börja söka via Skördefall, Lindhylta, Vimantorp… och kanske till en oansenlig grav i Halifax vid Kanadas atlantkust.