Som vi tidigare berättat i vår tidning så har KindaMat och de 23 medlemsföretagen som tillsammans bildar den ideella föreningen till syfte att samla de lokala matproducenterna i kommunen samt att bevara och utöka vår matkultur.
Eller som dess ordförande Barbro Bragée förklarade det.
–Vi är en förening med få medlemmar, men med väldigt höga mål.
De har efter lite tankar och funderingar startat dessa temakvällar som pågår under fem tillfällen.
Kvällens moderator, Karin Skärby hälsade fram Henrik Ekman som kvällens första föreläsare, att berätta om sambandet mellan betesdjur och biologisk mångfald, som är avgörande för bevarandet av våra hagmarker.
Henrik Ekman, är en svensk biolog, vetenskapsjournalist, naturfotograf, filmare, författare och programledare. Som startade sin yrkesbana på Correns nattredaktion under 1973 till 1975.
Ekman arbetar bland annat med inköp av natur- och vetenskapsprogram för Sveriges Television.
Han var även under åren 2002 till 2007 programledare för Vetenskapens värld. Vidare har han fått många fina utmärkelser under åren. Bland annat invaldes han 2011 som ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Han presenterade sitt tal med orden. 300 år på 60 minuter, och fortsätter med att inom hans arbete så kommer han i kontakt med filmerna ”Planet Earth” men vill nu visa flera bilder på att vårt landskap är minst lika vackert. Då hans farfars far köpte Bjärka-Säby 1868 så är många av bilderna därifrån.
Ökad viltstam
Åhörarna får se en serie foton på ett gammalt bete som undan för undan växer igen av skog och att detta vidare förstör det tidigare fågellivet där för vissa arter. Han fortsätter berätta att det är fler ängar och beten som numera planterats igen på fastigheten. Tamboskapen på gårdarna runt Bjärka-Säby har också försvunnit med tomma bondgårdar till följd.
–Fast positivt är att se hur våra svenska våtmarksområden ökar och den tillströmning av bland annat Grågås och Tranor det för med sig. Tranornas rop är en ny del av Sverige och vi uppskattas ha 20 000 par i landet. Det hade vi inte för 20 år sedan.
Ekman kommer in på ämnet rovdjur och deras eventuella skador på våra tamdjur samt sönderbetande spannmålsodlingarna, bland annat av den allt mer ökade vildsvinsstammen.
Innan pausen presenterade den prisbelönta Östgötakocken Andreas Jonsson kvällens avsmakningstallrik som innehöll många lokala produkter som konserverat kött av killing, tjärknöl av nöt, gris där de vill visa att man kan tillvarata det mesta av djuret, rökt kanin och rådjur, potatiskaka med mycket mera goda tillagningar.
Carolina Ericsson som driver företaget Mat och Hälsa och som även utbildar föreläsare är också medlem i KindaMat. Tidigare även projektledaren av detta, informerar vår utsände om att hon är mycket nöjd med antalet besökare under dessa temakvällar.
–Vi har totalt haft mer än 500 åhörare här och jag tycker vi erbjuder en bra bredd på de olika teman vi presenterar, berättar hon innan hon ska påbörja sin del av föreläsningen.
Hon tar upp ämnet kring protein och andra nyttigheter som kött bidrar med.
– Vårt mesta kött innehåller 15 till 20 procent protein, järn, zink och en hel rad med B-vitaminer. Ju magrare kött ju mer proteiner. Kött, fisk och ägg står för 37 procent av vårt proteinintag som dessutom håller en hög kvalitet och viktiga aminosyror.
Hon förklarar vidare att ju mörkare kött är, ju mer järn rikt är det. En studie visar också att kött från naturbetande djur innehåller mer Omega tre fettsyror, även kött från vilt. Livsmedelsverket har nyligen gett ut en rapport som visar att svenska animaliska livsmedel är fortsatt fria från antibiotika, hormoner och gifter
En vuxen människa bör äta 600 till 750 gram rött kött och charkprodukter per vecka med tanke på hälsan och klimatet. Caroline avslutar med orden.
–Tänk på helheten nästa gång du handlar och väv in både hälsa, klimat och miljö.
Kvällens sista föreläsare är Peter Borring, lantbrukare och frispråkig ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF som tar upp ämnet klimat och betydelsen av dina val på tallriken.
–Jag arbetar ju även inom en miljöfarlig verksamhet, lantbruk. En konstig syn vi har i Sverige ändå finns det omkring 20 000 växtarter på en naturbetesmark, säger Borring med ett leende och fortsätter.
–Det förs många diskussioner om att djuren är miljöbovar och att det skall odlas mat på markerna istället, fast en odlare kan ha hur stora ambitioner som helst om att sälja fina råvaror till livsmedelsproduktion, men de många påverkande faktorerna leder kanske till att inte kvalitén hänger med. Då är det tur att vi har djuren som kan äta upp allt detta foder.
–Samtidigt är hälften av svensk odlingsmark inte duglig till humana livsmedelsodlingar. En sanning inte många vill ta in.
Peter Borring tar också upp detta med miljöpåverkan och de senaste rykten om att vår boskap förstör luften, och förklarar vidare att om man tog bort alla svenska djur så sänker vi klimatpåverkan med endast sex procent.
Att vidare byta ut kött mot exempelvis mandel är ett större miljöhot då det krävs 12 liter vatten för att få fram en mandel på de torra områden där mandeln odlas.
–Vi bör äta 35 kg kött, ben räknas ej, per person och år, då behåller vi samma hållbara köttproduktion som idag. Konkurrensen inom världens köttproduktion är väldigt snedvriden, men vi som konsumenter har tillsammans stor makt att påverka våra butiker. Ni kan göra skillnad. Den dag vi saknar bonden är det för sent.
Dessa ord avslutar kvällen innan frågestunden tar vid.
