Det var en extremt irriterad stämning på septembermötet med kommunfullmäktige i Kinda kommun. De två politiska antagonisterna Pontus Wessman och Björn Hoflund, MP respektive M, hade en egen vendetta i talarstolen om hur beslutsgången och skattepengarna användes en gång i tiden, när Värgårdsskolans renovering var på tapeten.

Det knirrade och knarrade märkbart i möblerna under de bådas munhuggande. Det var åhörarna som skruvade på sig.

När debatten efter en viss tid gled över på kvällens huvudfråga, nämligen budget för 2017 och finansiell plan för 2017 till 2019, förvandlades den politiska diskussionen från att ha varit hätsk och stundtals elak, till att vara märklig.

Saknade underlag

Så är styrkeförhållandet i Kinda kommunfullmäktige att de stora politiska motståndarna socialdemokraterna och moderaterna samarbetar, som ler och långhalm. Tack vare det politiska samarbetet, som förstärks av kristdemokraterna, så samlar majoriteten därmed 19 mandat.

Resterande opposition kan räkna hem 16 mandat. Detta innebär i princip att alla beslut rörande frågor som av hävd kräver eniga politiska partier för att ens gå till beslut – som exempelvis budgetramar, skattesatser och liknande, har ett styrkeförhållande 19 mot 16.

Det räcker inte ens att någon ledamot i Kinda kommunfullmäktige drabbas av stressymptom och säger fel, vid voteringarna för att det ska bli ändrade beslut, gentemot kommunstyrelsens förslag.

Så även denna kväll. Eftersom krav på återremiss endast kräver stöd från en tredjedel av ledamöterna visste alla, när kravet framfördes av Lars Karlsson (L).

- Jag talar för hela oppositionen när jag begär återremiss av budgeten. Det har hänt en hel del sedan augusti när underlaget som vi ska fatta beslut om togs fram och därför vill vi att siffrorna ska justeras innan vi kan gå vidare. Det finns helt enkelt inte underlag nog just idag för att ta ett beslut om budgetramar och därmed skattesats för nästkommande år.

Ingen dialog

Det gick en besvikelsens suck genom oppositionens politiker, för i samma sekund som Karlsson framförde sin begäran, visste de att så skulle bli fallet.

Det Lars Karlsson hänvisar till är nya prognossiffror från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Siffrorna på ledamöternas bord bygger på SKL:s prognoser från i maj. Sedan dess har siffrorna daterats upp i augusti och det skiljer faktiskt så mycket som 5-6 miljoner kronor i mindre kommunala intäkter, i form av statliga bidrag och skatter.

Därmed skjutes beslut om budgetramar upp ytterligare minst en månad. Det kan bli samma visa även vid oktobersammanträdet eftersom lagen säger att kommunerna ska ha fattat beslut om skattesats senast under november månad.

Särskilt högt suckade säkert kommunalrådet Björn Hoflund (M), som redan hade varit med om att skjuta fram beslutet om budgetramar från juni, när det enligt planerna skulle ha tagits, till kvällens sammanträde, och nu minst en månad ytterligare.

- Vi prioriterar en ekonomi i balans, hann Hoflund säga innan Lars Karlsson släckte lyset. Vi prioriterar en långsiktig god ekonomi. Detta bland annat genom att underhålla det vi har här i kommunen, som våra fastigheter. Detta ska ske genom att vi ser till att det finns personal, kompetens och resurser för att klara fastighetsunderhållet.

Han hann även säga att målet är att kommunens ”överskott”, alltså plusresultatet i förhållande till den summa som politikerna avsätter till de olika förvaltningarna och nämnderna, ska vara 2,5 procent av den totala omslutningen på 531 miljoner kronor, det vill säga 13,3 miljoner kronor.

- Förekommer det ingen dialog i den här kommunen längre, kontrade Pontus Wessman (MP) retoriskt, det hade varit enkelt att med en dialog ställa samman en lista av heltäckande lösningar, istället för att som nu inte riktigt vad eller hur mycket som ligger och skvalpar här och där.

- Just nu bygger vi upp en underhållsskuld, fyllde Pierre Ländell (LPO) i, och jag tänker bland annat på Bäckskolan och de fastigheterna. I det läget vill majoriteten sälja ut kommunens skogar.

Klar markering

Han efterlyste en tydligare bild av hur kapitalet ska kunna arbeta på bästa sätt.

- Med dagens ränteläge kanske det inte är bäst att å ena sidan spara och gentemot vår kommunala personal ständigt tala om besparingar, för att sedan vid slutet av året ha ett överskott på många miljoner.

Conny Forsberg (S) reagerade på resonemanget.

- På vilket sätt tänker oppositionen när den vill återremittera? När anser Lars Karlsson att en prognos är säker? Det är ju ändå en prognos och när vi ställer oss här om en månad kanske det finns ännu nyare siffror att gå efter, ska vi vänta och komplettera då också, kanske?

Lars Karlsson svarade att underlaget, som det låg inför kommunfullmäktiges ledamöter, felade med 5-6 miljoner i förhållande till de senaste siffrorna. Detta eftersom underlaget ursprungligen togs fram för ett beslut i somras.

- Det är viktigt med ett så bra underlag som möjligt.

Det var säkert inte uppgjort men Karlssons oppositionskompis Pontus Wessman avslutade debatten genom att vara ärlig.

- Det här är en markering, helt enkelt.

Det blev omröstning och votering. Majoriteten samlade ihop 19 röster och oppositionen 16. Trots röstövertag så säger stadgarna att det räcker med en tredjedel för att gå vinnande ur en sådan omröstning. Nu blir det ytterligare jobb för ekonomerna, för alla förvaltningar och för politikerna.