– Ja, men det handlar till viss del om en ren budgetteknisk historia, säger kommunalrådet Hans Måhagen (S), med nickande instämmande av såväl ekonomiskpolitiske talespersonen och kommunstyrelsens vice ordförande, Björn Hoflund (M), och allianskollegan Lena Käcker Johansson (KD) .
Vår tidning redovisade i förra veckan en artikel om vilka ramar de olika förvaltningarna och nämnderna har att röra sig inom, för att det hela ska gå ihop.
Han var inte fullständigt nöjd med allt, när han drog sin budgettekniska harang vid det senaste sammanträdet med Kinda kommunfullmäktige, tf kommunchef Tommy Johansson.
Strålande tider
Och det kan man förstå när man får rapporter om tuffa besparingskrav inom förvaltningarna, omorganisationer mot personalens vilja, skenande vikariekostnader, enormt dyra konstgräsplaner, bristande underhåll på de egna fastigheterna, miljonutköp av chefpersonal, skolrenoveringar, förestående byggnation av ny brandstation och annat smått och gott.
I dessa lägen är det mycket lätt att som utomstående betraktare hålla sig för skratt.
Men när kommunstyrelsen redovisar kommunens ekonomiska läge är det mungiporna uppåt igen.
Det är helt enkelt strålande tider för Kinda kommun med ett överskott som överträffar det mesta.
Avtal om platser
I budgeten hade kommunledningen räknat med ett plusresultat i enlighet med normen i det offentliga Sverige. Nämligen i storleksordningen två procent av skatte- och statsbidragsintäkterna, som ligger i storleksordningen 530 miljoner kronor. Det skulle innebära mellan tio och elva miljoner kronor.
Nu visar istället prognosen ett överskott på årsbasis om nära 30 miljoner kronor, eller drygt fem procent av budgetomslutningen.
- Det beror främst på de bidrag vi får för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Det är helt enkelt så att vi har haft ett väldigt bra avtal tidigare med Polstjärnan i Sverige AB och med Frösunda HVB Kisa. Frösunda driver ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn mellan 15 och 18 år med totalt 16 platser i Kisa. I avtalet ingår att Frösunda bedriver den dagliga omsorgen för dessa barn och ungdomar som saknar någon legal vårdnadshavare i Sverige.
Tanken är att erbjuda en så trygg och hemlik miljö som möjligt och på bästa sättet jobba för en integrering till det svenska samhället.
Avtalet som Björn Hoflund refererar till innebär att kommunen betalar 1 100 kronor per dag och plats, samtidigt som Migrationsverket betalar ut antingen 1 600 kronor per dag och plats om den är står tom, och 1 900 kronor per dag och plats om den är belagd.
Intern redovisning
Det är denna skillnad som innebär ett rejält plus i kanten för kommunen. Och dessutom retroaktivt.
- Det är så, säger Björn Hoflund, att ersättningen för 2015 nu rent budgettekniskt kommer Kinda till del, samt de pengar som avser innevarande år. Det blir sammanlagt 15 miljoner kronor i plus för kommunen.
Pengarna är på intet sätt öronmärkta och de kan användas av kommunen på det sättet den anser vara bäst.
Från och med nu kommer den interna redovisningen av inkommande och utgående pengar förbättras och bli mer up to date.
Den goda affären för Kinda kommuner ändå att fortsätta. När andra kommuners ekonomi knäcks av verksamheten med ensamkommande och regeringen aviserar en kraftig nedskärning av bidragen för varje plats, så bekymrar detta inte Kindaledningen nämnvärt.
-Många kommuner har bundit upp sig på långa och dyra hyresavtal och står nu där med tomma platser att betala för, när antalet ensamkommande barn och ungdomar minskar. Men även med den nya ersättningen om 1 350 kronor kommer att klara det hela ekonomiskt, berättar Hoflund.
Kinda kommun har ett antal placerade i familjehem i Växjö där kostnaderna är högre för kommunen. En del av dessa kommer nu att tas hem till Kisa. Men inte alla.
- Några ungdomar är på väg att bli 18 år och det är därför ingen idé att göra en sådan flytt.
Står och tickar hyra
Sammantaget var det vissa inkörningsproblem när de första ensamkommande just anlänt, men kommunledningen har uppfattning att allt fungerar bra idag.
- Vi har aldrig behövt gå in med några skattepengar till den här verksamheten.
I Sverige var det många kommuner som under 2015 tecknade dyra och långvariga avtal eftersom antalet ensamkommande snabbt ökade från 7 000 till 35 000 per år. Sedan avtog antalet asylsökande ungdomar lika snabbt och många platser står tomma.
Men de tickar fortfarande hyra, länge än.