Det var Olof Persson som började bygga spinnrockar omkring 1835. Då bodde han i Eksberg under Yxefall, norr om Kisa.
Själva tillverkningen skedde i en liten, knuttimrad stuga som låg invid en bäck. Det var nödvändigt för den stora svarven drevs med vattenkraft.

I faderns fotspår
Sonen, Anders Petter Olsson, fortsatte i sin fars fotspår. Han flyttade 1859 till torpet Hagalund under Hökhult. Dit flyttades också den lilla verkstaden.
Ander Petter fortsatte tillverkningen en bit in på 1900-talet. Totalt ska Anders Persson och Anders Petter Olsson ha tillverkat omkring 2 500 spinnrockar.

Trampa svarven
Om Anders Petter vet vi en hel del eftersom hans fosterson, Axel Herman Axelsson, hann berätta åtskilligt. Han hjälpte själv sin far trampa finsvarven där det minsta svarvades.
Varken Olof eller Anders Petter hade spinnrockarna som heltidssysselsättning. De hade båda sitt lilla torp att sköta och spinnrockstillverkningen var mest ett säsongsjobb under vinterhalvåret.
Det var inget konstigt med det. Lantbruket var fortfarande huvudnäringen på landsbygden. Men många spädde på inkomsterna med hantverk och allmogeslöjd av olika slag.