Men när sommarens milda vindar anländer vill Lotta Vikström gärna komma "hem" till Kinda igen. Vår tidning fick en pratstund i ett somrigt Kisa.
När Lotta började sin forskning trodde hon att många unga kvinnor sökte sig till staden för att föda sina oäkta ungar. Men det var få som flyttade av den anledningen. Däremot var det väldigt många som fick oäkta ungar efter en tid i staden. På 1870-talet var vart fjärde barn i Sundsvall fött utom äktenskapet, jämfört med vart tionde för länet i stort.
Kanske kan det delvis ha berott på gamla vanor. Kvinnorna som oftast var från Norrland hade traditionen med nattfrieri. Den underförstådda regeln var att om det blev barn under frieriet så måste friaren gifta sig med kvinnan. Men för många karlar från södra Sverige, som inte hade den traditionen, var det nog inte någon självklarhet.
Över huvud taget gifte sig folk påfallande sent; oftast inte förrän i 27-28-årsåldern. Det var vanligt att män gifte sig med några år äldre kvinnor och Lotta menar att det rent av kan röra sig om en strategi för att inte behöva försörja alltför många barn
Kisatjejen Lotta om kvinnors flytt
Kisatjejen Lotta Vikström forskar sen flera år i historia vid Umeå universitet. I maj doktorerade hon på en avhandling om kvinnors flyttmönster till 1800-talets Sundsvall, då ett av Europas mest expansiva områden.
Lotta Vikström utanför klassiska Café Columbia i Kisa. Här startade 1846 Sveriges första emigrationsbyrå. Lotta har en gång skrivit en uppsatts om kvinnors utvandring till Amerika från Kisa.
Foto:
Fakta
Fotnot:
Lotta Vikströms doktorsavhandling är skriven på engelska och har titeln "Gendered Routes and Courses: The Socio-Spatial Mobility of Migrants in Nineteenth-Century Sundsvall, Sweden". Svensk titel: "Genusperspektiv på migranters flyttningsmönster och livsförlopp i 1800-talets Sundsvall, Sverige".
Så jobbar vi med nyheter