Lena Röös (till vänster) är arkivarie i Kisa kommun. Här står hon utanför Kindas kommunarkiv tillsammans med Eva Skärlund som är kultursekreterare i kommunen.
Den 5 november var det premiär för SVT:s nya storsatsning "Historien om Sverige". I tio avsnitt kommer tittarna att få följa rekonstruktioner av historiska personer och skeenden. Många av dessa är östgötska. SVT pushade kommuner runt om i Sverige att plocka upp det lokala.
I samband med varje tv-avsnitt gör personalen på Kinda kommun en lokal vinkling på avsnittet, som går att ta del av på kommunens hemsida.
– Våra inslag berättar om välkända fynd för att folk själva ska kunna besöka platserna, säger Lena Röös som är arkivarie på Kinda kommun.
Texterna finns på kommunens hemsida och ger en kort introduktion till en historisk händelse, företeelse eller plats i kommunen.
Det kommer att komma fem texter innan årsskiftet och ytterligare fem efter tv-seriens juluppehåll.
– Som Kindabo har man kanske inte varit vid alla de här platserna. Det är ju extra kul om det drar folk utifrån, säger Lena.
Det är inte bara Kinda kommun som gör lokala vinklingar, utan fler kommuner i Sverige. Inslagen ser dock olika ut i olika delar av landet. I Kinda har man bestämt sig för att gå i kronologisk ordning – från järnålder till nutid.
Arkivet i Kisa. Här kan man få information om allt från fornlämningar till släktforskning.
– Vi får inte se SVT:s avsnitt innan de sänds, utan hoppas att det vi har gjort ska passa in med det som går på tv. Det första avsnittet matchade vårt jätteväl. Tv-avsnittet handlade om järnåldern, och vi berättar om båtyxorna som hittades vid lokstallet i Kisa. De är från samma tidsperiod, säger Eva Skärlund som är kultursekreterare i Kinda kommun.
Poängen med inslagen är att levandegöra historien och få människor att känna kopplingen mellan då- och nutid.
– Vi försöker hålla våra inslag lite mer lättsamma. I första delen har jag en märklig peruk på mig, men vad gör man inte för Kinda, säger Lena.
Lena Röös är arkivarie i Kisa.
Fornfynd skiljer sig mellan olika delar av landet. Det beror på hur inlandsisen rörde sig och var det faktiskt var möjligt att leva under olika perioder.
– För 5 000 år sedan kom människor 300-400 mil härifrån och förde med sig en ny kultur. Det är svindlande, säger Eva.
Sedan DNA-analyser blev möjliga på 1980-talet används metoden inte bara i kriminaltekniska sammanhang utan även för att analysera arkeologiska skelettfynd. På så sätt kan vi få en bättre bild av vilka vi är och varifrån våra förfäder kom en gång.
– Det säger mycket om oss som människor och individer, säger Lena.
