Rent formellt går det till så att kommunen måste rätta sig efter den lag som heter Lagen om bostadsanpassningsbidrag. En anpassning kan antingen initieras av personen själv som antingen genom ålder och tillhörande ålderskrämpor upplever sig ha ett behov av anpassning av sin bostad, eller också kan en läkare se och påtala behovet, eller slutligen en arbets- eller fysioterapeut.

Den enskilda ska därefter fylla i en blankett och sedan få sin sak medicinskt styrkt innan kommunen går in och påbörjar anpassningen. Om det bara är ett vanligt personlarm som är aktuellt sker detta som ett samarbete mellan kommunens MBR-förvaltning och hemtjänsten.

- Annars är det vitt skilda saker som enkelt kan göras för att underlätta boendet för den enskilde, säger Sebastian Monell till vår tidning. Det ska understrykas att vi bara står för anpassning av fasta inventarier mer lösa saker och som slits får aktuell person stå för själv.

Ej medflyttning

De vanligaste åtgärderna är montering av någon form av ramp så att den enskilde kan komma in och ut ur bostaden med sin rullator. Det är också vanligt att trösklar plockas bort eller att spisvakt monteras. Det är en anordning som automatiskt slår av spisen efter en viss tid.

Det är bara rena bostäder som anpassas, inte butiker eller företag. Det är viktigt att veta att den boende inte kan räkna med att få "plocka med sig" anpassningen om denna byter bostad.

Vid särskilda fall kan det ske, men annars är en rekommendation att se till att även den nya bostaden är anpassad innan flyttlasset går. I annat fatt kan bostadsinnehavaren få bekosta anpassningen ur egen ficka.

"Antalet bostadsanpassningar har gått upp sedan inriktningen ändrats så att äldre ska bo kvar i sina invanda lägenheter så länge de kan och vill", säger byggnadsinspektör Sebastian Monell.