Vissa av liberalernas förslag tar sikte på ”längre fram i tiden”, andra är mer konkreta, och ska börja gälla från och med nästkommande år. Vissa kostnader är därmed driftkostnader, andra är avsedda för att undersöka framtida alternativ.

Fyra delförslag

Det rör sig om Trygghet och Omsorg. Lars Karlsson radar upp de fyra delområdena:

• A. ”Omorganisationen inom polisen har havererat. Det ska enligt ett rikssnitt vara tio poliser i Kinda och tio i Åtvidaberg. Det kommer vi inte att få, så därför vill vi att kommunen anställer Trygghetsväktare istället. Vi får betala själva, helt enkelt.”
• B. ”Vi har samma resonemang för Räddningstjänsten. Jag är rädd att en ny, stor och dyr Räddningsstation i Kisa gör att brandkårerna i Horn och Rimforsa försvinner. Vi måste anställa egna heltidsanställda brandmän istället, de får sköta vaktmästarsysslor och jobba med annat inom kommunen, när det inte brinner.”
• C. ”Samma sak inom äldreomsorgen. Det fattas personal. Övertiden har blivit schemalagd, övertiden har blivit permanent. Det fungerar inte längre, folk blir utslitna, går in i väggen och kvalificerad personal slutar.”
• D. ”Slutligen barnomsorgen. Vi har ett snitt på 5,9 barn per anställd på Kindas förskolor. Det borde vara 5,3 som är ett rikssnitt. Kindas kostnad för barnomsorg är 65 miljoner – den borde vara 72. Dit ska vi nå på tre-fyra års sikt, start nästa år.”

Avvikande opposition

Han ställer vissa invanda tankesätt inom kommunal förvaltning på huvudet, Lars Karlsson, gruppledare för liberalerna i Kinda och Oppositionsråd för opponerande partier som inte ingår i treklövern i Kinda, nämligen socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna.

Majoriteten har nyligen presenterat sin budget för nästkommande år och dessutom på ett mer långsiktigt plan.

Lars Karlsson säger att det finns många punkter han håller med majoriteten om, men att han är hjärligt trött på den ”låt-gå-mentalitet”, som han menar är rådande.

– Jag ser hela driften som förvaltande, snarare än utvecklande och framåtskridande, säger han.

Vår tidning har tidigare beskrivit några punkter där den samlade oppositionen har lagt fram skuggförslag som de varit eniga i. De har även redovisat område de har avvikande åsikter om, som exempelvis hur stationsområdet ska se ut i framtiden – och Anders Lind från (V) har med stort eftertryck framhållit behovet av nya centrumnära bostäder.

Kommunal trygghet

Om vi utvecklar förslaget om polisen så är det ett gammalt missnöje som nu blivit akut.

– Vi har länge tvingats konstatera att polisen är eftersatt här i Kinda, liksom på många andra mindre platser i landet. Detta har en direkt avspegling i viss del av brottsstatistiken, som snatterier, stölder och sommarstugeinbrott, och liknande.

– Det beror på att närvaron inte finns längre. Vi betalar lika mycket i skatt som andra invånare, men får inte mycket tillbaka. Jag vet exempel på handlare i Kisa som slutat att polisanmäla mindre stölder från lastbryggor och snatterier, eftersom det tar alldeles för lång tid att sitta och vänta i telefonen, samt att inställelsetiden är alldeles för lång.

Han förklarar sitt resonemang med att det finns 20 000 poliser i Sverige och med invånarantalet i Kinda borde det vara 20 poliser i kommunen. Han medger att det kanske är högt räknat, men hälften borde kommunen kunna kräva, alltså tio i Kinda. Och kanske tio i Åtvidaberg och fem i Ydre.

– Kommunen skriver ju ett avtal med polisen där de garanterar ett ”Medborgarlöfte”. Jag tycker vi ska överväga att inte skriva under det – och anställa egna trygghetsväktare istället. Vi vill anslå 250 000 som en inledning så att vi åter får en närvaro här.

Heltidsbrandmän

När det gäller räddningstjänsten och brandkårerna i kommunen, så är Lars Larsson egentligen missnöjd med att planerna för den nya Räddningsstationen, har tagits fram utan en bredare syn på verkligheten idag och i morgon.

– Allt fler bor i storstäderna. De delstidsbrandmän vi har blir äldre, liksom materialet. Vi har stora problem i Horn och Rimforsa. Jag tror att det i nästa steg, även om det inte sägs rent ut idag, handlar om en stor station i Kisa, stora brandbilar och inget mer. Det finns risk för nedläggning i Horn och Rimforsa.

Han ser istället framför sig en lösning med mindre, snabbare brandbilar och heltidsanställda brandmän ute på orterna. Lars Karlsson är medveten om den omedelbara reaktionen; ”vi kan väl inte betala lön till människor som bara ska sitta och vänta”.

– Nej, självklart inte. Vi vill i första läget anslå 100 000 kronor för en djuplodande analys. Vårt förslag är att brandmännen ska ha kombinationsjobb. De ska vara vaktmästare också, eller jobba inom äldreomsorgen, eller parkförvaltningen. Men ha tillgång till brandkunskap, kunna vara snabbt på plats, jobba i tvåskift i par. Varje minut är värdefull vid ett brandtillbud eller en olycka. På detta sätt blir det snabbare inställelsetid i snitt, plus att personalen finns i hela kommunen.

Omsorg om de äldre

När det gäller äldreomsorgen så vill liberalerna och Lars Karlsson anslå i första hand 250 000 kronor i 2017 års budget för att se över hela kvalitetsproblematiken inom äldreomsorgen. Han är oerhört missnöjd med hur det hela sköts av kommunens ansvariga idag.

– Hela äldreomsorgen är ett sorgligt kapitel. Jag har hört många rysarhistorier. Man slås nästan av att ansvariga inom förvaltningen presenterar förslag där de redan från början räknar med att misslyckas. Eftersom den bygger på övertidsarbete, där personal vantrivs.

Han menar att bemanningen måste öka. Äldreomsorgen är en av kommunens viktigaste områden och den måste få kosta vad som krävs för att kvaliteten ska vara oklanderlig.

Omsorg om barnen

Även inom området Barnomsorg ser Lars Karlsson en personalbrist. Det är helt enkelt för många barn, per anställd. I Kinda är det 385 barn inom förskoleverksamheten i kommunal regi, plus 92 barn i enskild regi.

Personalkostnaden för kommunen ligger på 28,3 miljoner.

- Jag vet att det är svårt att jämföra begreppet kvalitet, men vi ligger ordentligt efter när det gäller personaltäthet. Jag tror att det är en av de frågor eventuella nyinflyttare tittar på och jämför. I den åldern när man har små barn, är liknande frågor viktigast av allt. 

Snittet i Sverige är 5,3 barn per anställd, i Kinda 5,9.

För att nå 5,3 barn per anställd krävs ytterligare 4,8 miljoner - och för att nå nivån ”Tätbefolkad region”, eller 5,5 barn per anställd, krävs 3,5 miljoner kronor i ökning.

Han vill även att lokalsituationen ska ses över, när det gäller barnomsorgen. Rimforsa har bra lokaler men i Kisa finns förbättringsönskemål.

- Det vore dessutom bättre ur ett integrationsperspektiv om vi hade fler förskolor på olika platser, och därmed en jämnare fördelning av barnen.

Barnomsorgssatsningen är enskilt störst i Liberalernas skuggbudget. Där vill partiet ha en ökning med två miljoner under 2017 och därefter succesivt upp till snittnivån för landet.

Alla siffror är från 2015.