Det är antikvarien Anita Löfgren Ek som berättar vad Östergötlands Museum kommit fram till om det uppseendeväckande fyndet under det bastanta trägolvet i altargången i Tjärstad kyrka.
-Det visar sig nu att gravkammaren är omnämnd i gammal litteratur från 1760, men det känns ändå som ett mycket spännande fynd eftersom så få kände till det hela, konstaterar kyrkogårdschef Per Arne Rocklöv, Rimforsa församling.
Ingen skylt
Cirka en månad efter fyndet som gjordes i samband med hantverksarbeten i kyrkan, finns nu svaren på många frågor tillgängliga. Så långt de går att fastställa.
Anita Löfgren Ek:
-Det råder gravfrid i gravkammaren, så vi har inte lyft på något lock. Men vi har varit nere, och inspekterat noga de platser på kistorna där det brukar finans namnplåtar och liknande, företrädesvis på gavlarna, men inget hittat.
-Vi kan ändå konstatera att det är ett bra klimat i gravkammare och att vårt råd till Länsstyrelsen, som är beslutande myndighet, blir att spika igen det ordentligt och försöka återställa det till det skick som när det hittades för en månad sedan.
Sockenbeskrivning
Såväl Anita Löfgren Ek som Per Arne Rocklöv tycker ändå att fyndet är såväl spännande som lokalhistoriskt intressant.
-Vi kanske kan göra en dokumentation av det bildmaterial tagit nere i gravkammaren, som vi har. Så att intresserade och besökare till kyrkan ändå kan se hur det ser ut där nere, säger Rocklöv.
Anita Löfgren Ek berättar att gravkammaren finns omnämnd i den Tjärstads sockenbeskrivning från 1760 som Carl Fredrik Brockman skrev om samtliga socknar i Östergötland.
-I böckerna brukade han ägna respektive sockens kyrka extra utrymme, plus att han beskrev naturen, historiska lämningar och de större gårdarna, och något annat spännande om sådant finns. I den texten kan vi läsa om Von Schedings gravkor, med kopplingar till bland annat närliggande Schedewij Säteri, Hallstad Säteri, Åby Säteri i Horn och Kullerstad i Mogata.
Fler personer
Christoffer Scheiding adlades av Konung Johan III före 1582. Han dog enligt gravstenen i Tjärstad kyrka den 25 mars 1617, alltså för drygt 400 år sedan.
Enligt boken ska det finnas flera personer begravda i Tjärstad kyrka än det antal kistor som nu funnits. Så det finns fortfarande frågetecken kvar.
-De flesta kyrkor som har medeltida bakgrund, som exempelvis Tjärstad som dock byggts om sedan dess, har ofta gravläggningar under golvet. Men i början av 1800-talet blev det förbjudet att begrava person inne i kyrkorna och eftersom det oftast är bastanta trägolv döljs många kyrkor av liknande dolda gravkammare.
Ibland täcktes dessa av luckor, ibland av tunga hällar och ibland av endast golvet.
Gravhällar
I fallet Tjärstad kyrka blir rådet således att spika igen golvet ordentligt och därmed säkrast bevara det hela till eftervärlden. Det nuvarande golvet lades in år 1898.
-Vi har gjort den dokumentation vi kan, och vi är nöjda med det. Det är torrt och fint i gravkammaren och inget kommer att hända med kyrkorna. Dessutom sköter Rimforsa församling detta på ett utmärkt sätt.
Beslutet tas av myndigheten Länsstyrelsen, men i de flesta fall följs förslaget från Östergötlands Museum som är rådgivande.
-Och vi följer de råd vi får av Östergötlands Museum, avslutar Per Arne Rocklöv. De stora gravhällar som finns uppställda i vapenhuset har förmodligen legat på gravkammaren, men även de får stå kvar där de står.