När Kisa lasarett byggdes med panncentral, behandlings-, vård och ekonomibyggnader var det en vacker byggnad med Brunskogs arkitektkontor i Linköping som ansvarig för ritstiften. Byggnaden är fortfarande lika vacker och har fortfarande kvar typiska lösningar signerade Brunskog.
Men eftersom byggnaden är 60 år och det är länge sedan den senaste renoveringen så finns det nu vissa brister.
- Olika tider skapar olika behov, säger landstingets fastighetschef Reine Sundell till vår tidning.
Alla aspekter
Av den anledningen startar nu arbetet med att kartlägga behovet idag och i framtiden.
- Primärvården får ständigt nya uppdrag och vården förändras. Ansvariga för själva verksamheten som bedrives på Danbomsgården ska nu ta ett stort grepp om sin situation och väga in ett komplett vårdperspektiv, säger Sundell.
Han vill således inte uttala sig ännu om vilka alternativ som ska väljas, men vill inte heller utesluta något.
- Ibland är det så att nybyggnation blir mer ekonomiskt för alla parter än att renovera befintliga lokaler. Alla sådana aspekter måste vägas in.
Fel tillvägagångsätt
Han berättar om olika flöden inom vårdcentralen som inte fungerar helt optimalt.
- Rummen ligger fel i förhållande till varandra och det är ingen enkel historia att justera en sådan sak. Bland annat tandvården har uttryckt missnöje med just detta.
- Alltså, en metod vore ju att titta på en annan lokal i Kisa, och sedan försöka anpassa verksamheten till den.
Men det är verkligen inte så vi jobbar.
- Det rätta är att vården presenterar sina behov och att vi på fastighetsavdelningen sedan går vidare och ställer samman de behoven.
Politiska beslut
När det gäller Danbomsgården har Reine Sundell en misstanke om att de byggnationer som krävs är alltför omfattande för att uppfylla dagens och framtidens behov. Han nämner bland annat bärande väggar och andra konkreta hinder.
- Vi på fastighetssidan har en skyldighet att se väldigt långsiktigt på sådana frågor eftersom det handlar om så effektivt som möjligt använda våra resurser.
Han förklarar att det gäller att försöka förutse 30 eller kanske 40 år framåt i tiden. Och det är inte helt enkelt, eftersom vården är i en snabb förändringsprocess, bland annat med tanke på digitaliseringen.
Utöver dessa problem är det även rena politiska beslut som måste fattas. Landstingets fastighetsavdelning deltar inte i de diskussionerna över huvud taget.
- Men vilket beslut det än blir i regionledningen så är det vår uppgift att på mest effektivt vis försöka förverkliga det.
Historian
Nuvarande lasarett började byggas 1953 och avsikten var att skapa ett länslasarett. Första etappen togs i bruk 1954 och slutligen invigningen skedde den 4 oktober 1956. Det fanns 62 vårdplatser varav 12 på BB-avdelningen. Köket var anpassat för att kunna laga mat till 147 patienter och ett 100-tal anställda.
Totalkostnaden för byggnationen var drygt fem miljoner kronor.
Fastigheten omfattar 7 640 kvm, varav knappa 2 000 kvm är vårdutrymme och resterande är administrativa lokaler, lager och garage. Byggnaden renoverades senast 1986.
Det var 2009 som fastigheten såldes av landstinget till Norling och Ericsson fastigheter AB. Idag ägs fastigheterna av Hemfosa Fastigheter AB.