Mötet med Kinda kommunfullmäktige präglades till en början av en positiv anda. Såväl majoriteten, som i Kinda består av socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna, som alla oppositionspartier, bestående av liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet, miljöpartiet, landsbygdspartiet oberoende och sverigedemokraterna – framhöll det positiva i hela situationen.

Det var i det närmaste idel lovord om majoritetens budgetförslag. Som att driftkostnader äntligen kommit med i handlingarna, att majoriteten tagit intryck av oppositionspartiernas särförslag, att det talades om försiktighet med mera, med mera.

– Ja, det är verkligen en historisk kväll detta, mumlade politiker när de saligt leende gick förbi pressbordet.

Stort överskott

Unikt sades även det faktum vara att i princip samtliga oppositionspartier presenterade alternativa budgetförslag, som presenterades mer eller mindre aptitligt med staplar och diagram.

Vi kan konstatera att den goda stämningen kan ha ett direkt samband med att Kinda kommun har en osedvanligt god ekonomisk situation att luta sig emot. Vi har tidigare i denna tidning redovisat hur ekonomin utvecklar sig allt efter att budgetåret 2016 fortskrider. Men de siffrorna är inaktuella.

Numer är de ännu bättre.

– Ja, de senaste siffrorna pekar mot ett utfall efter årets slut på plus 37 miljoner kronor. Det är alla tiders rekord, och egentligen ett allt för stort överskott, om vi ska vara ärliga, förklarade Björn Hoflund (M), majoritetens ekonomiske talesperson.

Som alla vet är det betydligt enklare att uppbringa en positiv stämning i varma medvindar, än i iskalla motvindar.

– Samtidigt vet vi att situationen är övergående med en fortsatt hygglig utveckling även nästa år, men därefter sämre.

Prioriteringar

Situationen beror på att Kinda kommun har en betydligt lägre kostnad för flyktingmottagningen, än utgifterna. Det är SKL, Sveriges kommuner och landsting, som förutspår en tilltagande vindökning.

I Kinda kommun är det annars några frågor som utkristalliserat sig i budgetdebatten. Det handlar för det första om olika prioriteringsordningar.

Plockar vi ut några frågor där det skiljer mellan majoriteten och oppositionens partier så är det bland annat prioriteringsordningen mellan byggnation av en gymnastikhall på Hackelområdet i Rimforsa, kontra byggstart av ny brandstation i Kisa.

Det råder samstämmighet bland alla partier att det behövs såväl en Hackelhall som en Räddningsstation. Men majoriteten förespråkar ett förslag där byggstart av Hackelhallen har förstatjing, medan oppositionen med eftertryck kräver byggstart av brandstation med prioritering.

– Det handlar om en arbetsmiljöfråga. Det är så illa vid nuvarande station att vi riskerar vite om inget görs, förklarade Pierre Ländell (LpO), Landsbygdspartiet oberoende.

– Ja, vi vill få igång arbetet med ny station redan hösten 2017, förberedande markarbeten kan starta samtidigt som samrådsförfarandet pågår, fyllde Anders Ljung (C) på. Brandstationen ska gå före Hackelhallen.

Brakade lös

Vår tidning har tidigare presenterat de olika partiernas budgetförslag i övrigt och dessa presenterades i tur och ordning vid mötet. Partiföreträdarna från oppositionen ställde sig högtidligt i talarstolen och yrkade i laga ordning bifall till sina egna partiers säryrkanden.

Så långt handlade det om en allt mer sömnig tillställning med en näst intill irriterande samstämmighet. Alla hyllade i sina respektive tal, i princip alla. Det var tack för gott samarbete, till den lyhördhet respektive politiker visat, till ekonomi, framåtandan, befolkningsutvecklingen, till färggranna papperskopior, och hundra andra saker.

Möjligtvis såg vi även tendenser till politiska tårar i bänkraderna.

Sedan brakade det lös.

Oppositionen begärde ajournering.

För kaffe och frisk novemberluft, trodde de församlade. Ingalunda, de behövde tio minuter för att förbereda ett taktiskt rävspel.

När ordförande Lena Käcker-Johansson (KD) klappade med klubban för återstart av förhandlingarna och den avslutande röstningen om budget, hade samtliga oppositionspartier förutom Sverigedemokraterna enats om ett helt nytt förslag.

Oppositionens samlade budgetalternativ.

I första hand

De hade förberett det hela med ett färdigt förslag på papper. Det hade givits och tagits partierna emellan och resulterat i ett förslag där det på driftsidan anvisats ytterligare en halv miljon till planavdelningen, 1,9 miljoner till kompetensförsörjning och 300 000 kronor till busslinjer på landsbygden.

På investeringssidan hade det anvisats ytterligare två miljoner för bredbandsutbyggnaden, fem miljoner för ”strategiska markinköp” – det är mark för industrier, villor och flerbostadshus, främst i Rimforsa, liksom tre miljoner för renovering av Folkets Hus, och huserande av Kulturskolan.

Arbete i staben

Situationen blev smått kaotisk när samtliga partiföreträdare i tur och ordning plötsligt ändrade ståndpunkt.

De sade sig var och en ”i första hand yrka bifall till den samlade oppositions skuggbudget” och ”i andra hand bifall till sin egen tidigare under kvällen bifallna partibudget”.

Även Sverigedemokraterna anslöt sig till oppositionens samlade budget.

Kommunalrådet Hans Måhagen (S), reagerade häftigt och plötsligt var den goda stämningen som bortblåst.

– Detta är så bakvänt så det finns inte. Ni kan inte komma fem över tolv med en gemensam budget. Det går inte att ta ställning till detta på så kort varsel.

– Jag förstår din frustration, svarade Pontus Wessman (MP), men detta samlade förslaget bygger ju på våra respektive förslag, det är inga nyheter i sig. Vi ville visa att vi kan ena oss. Jag vill tacka Lars Karlsson och hans stab för det snabba arbetet under pausen.

- Ja, vi vill vara pragmatiska och försöka hitta lösningar, sade oppositionsrådet Lars Karlsson (L).

Oppositionens förslag

Anders Ljung (C), tidigare kommunalråd i Kinda och långvarig i gemet, tyckte det hela var bra.

- Vi får se till att lösa detaljerna senare.

Måhagen replikerade:

– Jag är förvånad att en gammal politisk ringräv som du, agerar på detta sätt. Det här arbetssättet är inte okej, det är inte framgångsrikt.

Längre hann han inte förrän Ljung ropade från sin plats:

– Om vi inte hade presenterat detta tidigare, hade ni arbetet in det hela i er budget. Då hade det varit majoritetens förslag, nu blev det oppositionens förslag...

– Du lever i Fablernas värld, vi hade inte alls gått på er linje, svarade Måhagen.

Inget lysande resultat

När det därefter skulle röstas om budget för 2017 samt plan för åren 2018 till 2019, så blev det trassligt för ordföranden Lena Käcker-Johansson. Inte nog med att det fanns ett majoritetsförslag och ett samlat förslag från oppositionen, det fanns även förstahandsyrkande och andrahandsyrkande och tilläggsyrkanden.
Hon försökte ändå hålla god min.

– Detta är uppfriskande. Ovanligt, ja, men bra med en massa förslag.

Tillsammans med mötessekreteraren Sven Lundberg begärdes två minuters paus för att kunna reda upp propositionsordningen, alltså vilka förslag som i omröstningen skulle ställas mot varandra. Resultatet blev inte lysande.

– Är det okej, frågade Käcker-Johansson reglementsenligt församlingen, om jag ställer majoritetens budgetförslag mot oppositions nya förstahandsyrkande, minus de respektive partiernas säryrkandena?

Trots en lång paus, var det ingen som protesterade. Av den anledningen blev det omröstning bland politikerna om ett förslag som inte fanns. Presidiet hade helt enkelt formulerat ett eget yrkande, ett alternativ som ingen ens föreslagit.

Majoriteten vann och därefter ställdes majoritetens förslag ett och ett mot respektive partis säryrkande. Det blev givetvis nej till centern, till liberalerna, landsbygdspartiet oberoende, miljöpartiet, vänstern och sverigedemokraterna.

Alla reserverade sig. Utom sverigedemokraterna.

Och det nya förslaget som inte mindre än sex partier yrkat, blev förpassat till glömskans papperskorg, utan att ens få chansen att visa upp sig.

En mycket märklig utveckling, men den församlade politikerskaran vända andra kinden till och gick med på det hela.

Och klockan var närmare elva slagen vid det här laget.