Det är viktigt att elda med torr ved – och först efter att sotaren fått sota skorstenen och genomföra en brandskyddskontroll. Att elda med sur ved ökar risken för soteld, enligt Rickard Johansson, ställföreträdande räddningschef i Kinda kommun.
– Vi tror att folk kommer elda mer i vinter jämfört med tidigare, i gamla kaminer och vedpannor som inte varit i bruk på länge. Då ser vi en ökad risk för soteld, som kan utveckla sig till fullt utvecklad brand.
Det säger Rickard Johansson, ställföreträdande räddningschef i Kinda kommun. Vidare berättar han att entreprenören som, på uppdrag av räddningstjänsten, ansvarar för sotningen i kommunen är nedringd av personer som vill börja elda på grund av elpriserna.
– Det finns en oro för att folk tar till eldning fast de inte har okej grejer. Vi hoppas inte på det, men det kan vara där det slutar. Sotaren är överringd och hinner kanske inte med. Om det blir kallt samtidigt som elpriserna stiger kanske folk kommer att elda ändå.
Räddningstjänsten i Kinda känner en oro inför den potentiella ökningen av vedeldning i vinter. "Då ser vi en ökad risk för soteld, som kan utveckla sig till fullt utvecklad brand", säger Rickard Johansson, ställföreträdande räddningschef.
Om man ska elda i en murstock som inte varit i bruk på länge är det mycket viktigt att kontakta sotaren för att få en sotning och brandskyddskontroll, belyser Rickard Johansson.
– Det är ett lagbrott om man inte har gjort det. Har man inte sotat och gjort en brandskyddskontroll så får man inte elda alls, för då finns det risk för brand.
När en sotning och brandskyddskontroll väl är genomförd finns det enligt Rickard Johansson fler aspekter att väga in. Riskerna för brand tar inte slut vid utebliven sotning och brandskyddskontroll, menar han.
– Det gäller att elda med torr ved, inte sur eller blöt för då ökar risken för soteld. Eldar man med sur ved så blir det mer rök och avgaser från veden som brinner och då slutar det med mer lagringar i skorstenen som lättare kan börja brinna. Det blir som tjära i skorstenen.
"Vi pratar alltid om risker för uppkomst av brand och försöker se var riskerna finns, var de ökar och var de minskar", säger Rickard Johansson, ställföreträdande räddningschef i Kinda kommun. Nu ser räddningstjänsten en ökad risk för bränder, i samband med att fler väljer vedeldning som uppvärmningsalternativ hemma.
Thomas Blixt, räddningschef i Kinda kommun, slår sig ned vid bordet.
– Frågan om sur ved är högst viktig. Allt brinner vid tillräckligt hög temperatur, det vet vi, säger han.
Det är också viktigt att inte elda över kaminens kapacitet.
– Alla kaminer och pannor har en gräns för hur mycket du får elda per dygn och hur länge den bör vila innan du eldar igen, säger Rickard Johansson.
"Det finns ett ordspråk att veden ska ligga kluven fram till och med dymmelonsdagen, för att den ska få torka över sommaren. Man brukar säga att det är värdelöst att tända med annars och det är det inte, men det är ändå ett härligt ordspråk. Kan vi det så vet vi att kluven ved ska ligga fram till och med dymmelonsdagen", säger Thomas Blixt.
Hur tar man reda på vad som gäller för den kamin som man har installerad?
– Om du installerar en modern kamin så finns det alltid beskrivet hur mycket du kan elda, hur mycket den klarar av och hur många kilo den tar. Annars kan man ha som tumregel att kaminen ska få vila lika länge som man har eldat.
En fungerande brandvarnare är avgörande för alla hem, men räddningstjänsten i Kinda ser gärna att människor tar till fler åtgärder för att minska risken för brand – framför allt vid vedeldning.
– Man önskar att alla har brandfilt och brandsläckare hemma. Eldar man så blir det extra viktigt att ha någonting att kunna släcka med. Då kan du göra en första åtgärd själv, säger Rickard Johansson.
"Varför är det vedbrist? Jo, det är ju för att folk ska elda. Det är jättebra att de som har köpt torr ved har gjort det, men nu är den slut och vad händer då? Jo, då använder kanske folk gammal sur ved som ligger hemma", säger Rickard Johansson. Sur ved ska undvikas, då den ökar risken för soteld i skorstenen, berättar han.
En oro som han delar med Thomas Blixt är människors okunskap – som kan leda till bränder.
– Den äldre generationen har många gånger levt med eldning i sitt liv, men den yngre generationen har kanske inte gjort det. Många har inte behövt elda, säger Rickard Johansson.
– Ja, det är många generationer nu som kommer att få uppleva något nytt. Jag har ändå varit med om olika kriser tidigare, bland annat på 90-talet. Många 80-, 90- och 20-talister vet ingenting om det, tillägger Thomas Blixt.
Han fastslår:
– Så högaktuellt som det här är nu har jag nog alltid känt det. Jag har ändå varit här i 21 år nu.
"Vedeldningen har kanske för många varit ett komplement under några år, men nu kanske man ser att man inte har råd med det andra och då är det billigare att elda igen", säger Rickard Johansson.
