Gud bevare oss från huliganer! Så inledde Björn Eriksson onsdagskvällens föreläsning i Asby. Drygt 40 personer kom till församlingshemmet där Eriksson presenterade delar av sin uppmärksammade huliganutredning.
Nationell samordnare
Det var hösten 2011 som Björn Eriksson fick uppdraget som nationell samordnare mot idrottsrelaterat våld.
- Regeringen noterade att huliganismen var ett växande problem. Till en början var det min förra kollega Per Unckel som ledde utredningen. Han gick dessvärre bort i september 2011. Då fick jag ta över stafettpinnen.
Sedan hösten 2011 har Eriksson följt ett 60-tal elitmatcher i fotboll och ishockey ur ett läktarperspektiv. Han har träffat spelare, poliser, åklagare, politiker, klubbdirektörer, med mera, och diskuterat problematiken kring idrottsrelaterat våld.
Nyligen presenterade Björn Eriksson sin rapport "Mindre våld för pengarna".
Började i England
Det här med huliganism har en lång historia. Redan på 1320-talet ledde bollsparkandet till byfejder på den engelska landsbygden. Kung Edward II införde ett fotbollsförbud. Han tyckte att folket istället skulle ägna sig åt bågskytte.
Under slutet av 1800-talet kom den organiserade fotbollen till England. Kort därefter började bråken. Både på läktarna och utanför arenorna. Det första kända supporterbråket i Sverige ägde rum 1921. Bråkstakarna var anhängare till IFK Göteborg och Häcken.
Det dröjde fram till 1970-talet innan huliganismen fick fäste i Sverige. Och det hängde ihop med att SVT började sända engelska ligamatcher i Tipsextra. Många inspirerades av den engelska läktarkulturen. Det var inte längre lika roligt att sjunga "Heja, heja friskt humör".
På 80-talet växte det fram olika grupperingar på läktarna. På 90-talet kom de så kallade firmorna. En grupp med människor som utövar våld i en idrottsklubbs namn. De mest kända exemplen: Firman Boys (AIK), DFG (Djurgården), KGB (Hammarby) och Wiseman (IFK Göteborg).
Så ska idrottshuliganerna stoppas
Problemet med fotbollshuliganer föddes redan på 1300-talet. Då var det engelska byfejder som urartade i rena knivslagsmål. På 1970-talet fick huliganismen fäste i Sverige. - Det har växt till ett stort samhällsproblem. För att stoppa huliganerna krävs det hårdare tag från politikerna, säger Björn Eriksson som är nationell samordnare mot idrottsrelaterat våld.
Så jobbar vi med nyheter