– Det har varit en tydlig tendens hos oss i många år och en tendens som i stort sett är likadan för alla skolor i landet. Det är en av skolans svåraste frågor, hur vi ska göra för att komma åt de attityder och normer som skiljer sig mellan flickor och pojkar. Även resultaten på de nationella proven talar samma språk och jag önskar att jag visste hur man konkret kunde göra för att motverka det, säger han när vi når honom via telefon.

När sommarskolan nu avslutats har bildningsförvaltningen sammanställt statistik över betygen på högstadiet. Behörighetsgraden är en positiv siffra, som ökar med ett antal procent i jämfört med förra året. Totalt är det 18 elever som antingen har mindre än åtta betyg eller icke godkänt i antingen svenska, engelska eller matematik.

– Det är klart att vi alltid önskar ett bättre resultat, men jämfört med andra skolor i riket får vi ändå vara nöjda med vår behörighetsgrad. För några av eleverna som inte blivit behöriga ligger orsakerna utanför skolans kontroll. Några har varit i Sverige under en kort tid och har därför inte hunnit att komma ifatt, sedan finns en del andra goda förklaringar. Det är ungefär en tredjedel som vi hade önskat kunna hjälpa över mållinjen, berättar Kullered.

Noterbara siffror ur statistiken är även att ungefär 30 procent av alla betyg, i alla ämnen, för samtliga elever i årskurs sju till nio, är ett E, samtidigt som cirka fem procent är ett A. Dessutom går det att avläsa att Engelska-ämnet resulterat i både många höga och låga betyg.