Cecilia Rydberg är arbetsterapeut i grunden. Hon har utöver detta sedan i februari 2016 tjänstgjort som MAR i Kinda och Ydre kommuner.

MAR står för "Medicinskt ansvarig för rehabilitering" och handlar i första hand om fallolyckor och de konsekvenserna alla dessa fall, för med sig för de drabbade människorna, för anhöriga och vänner och för samhället.

Inte minst ekonomiskt.

Bara i Kinda kommun inträffade cirka 500 fallolyckor under 2016. Lägg till ett par hundra i Ydre kommun och det blir en ansenlig mängd fallolyckor. Omräknat cirka två fall varje dygn.

-Dessutom är det massor av ytterligare olyckor som inte rapporteras, som ej kommer till vår kännedom. Helt klart är det ett jätteproblem för samhället, fortsätter Cecilia Rydberg, förutom för de direkt drabbade.

Tidigare har fallolyckorna och rehabiliteringsansvaret fallit under MAS. MAS står för "Medicinskt ansvarig sjuksköterska" och även här samarbetar Kinda och Ydre kommuner om tjänsten.

-Men sedan i februari har således rehabiliteringsbiten lyfts ur och sorterar nu under MAR, alltså under mitt ansvar. Av samtliga de cirka 500 fall som rapporteras årligen, är två till fyra i månaden så allvarliga att de klassas som "treor", som leder till frakturer eller ännu allvarligare fysiska problem.

Av Cecilia Rydbergs 100-procentiga tjänst uppgår tjänsten som MAR till 30 procent, varav 20 procent i Kinda och 10 procent i Ydre.

-Det är för lite. Jag har svårt att hinna med vissa av de åtaganden som jag skulle vilja, exempelvis informationsbiten, berättar hon. Men eftersom jag inte vill släppa patientkontakten som arbetsterapeut, så vore en bra lösning om MAR-uppdraget utökades till 50 procent.

Cecilia Rydström berättar att fallolyckorna "alltid" varit ett mycket stort problem, och väl kända men att de ändå påfallande ofta nedprioriterats i debatten.

Liksom när det gäller resurstilldelning.

-Olyckorna inträffar i vitt skilda miljöer; det kan vara människor som är ute på promenad på samhället som ramlar och slår sig, det kan vara på institutioner eller i det egna hemmet.

-De kommer alltid att inträffa, så länge vi inte får binda fast folk.

Hon berättar om olyckor som inträffar när människor snubblar. Där kan situationen förbättras genom att se över trösklar, mattor och andra nivåskillnader. Ett problem kan vara att personen själv inte vill, eller inser sitt problem.

-Det händer ibland att någon helt enkelt glömmer bort att han eller hon inte kan gå, att de försöker resa sig, men faller. Ibland kan det ske som en biverkning av en viss medicin.

Rent konkret skrivs olyckorna in i journalsystemet. De diskuteras sedan i samarbete mellan arbetsterapeuter och fysioterapeuter, samt berörd personal inom exempelvis äldreomsorgen, särskilda boenden, demensboenden, hemtjänsten eller hemsjukvården.

Samt i vissa ärenden med MAS.

-Samtliga de allvarliga fallen är prioriterade, där måste bara tiden räcka till för gemensamma planeringsmöten och åtgärder.

Ofta leder fallen inom kategori tre dessutom till Lex Sarah-anmälningar, för att få orsakerna belysta från ytterligare ett håll, och med syfte att de inte ska kunna återupprepas.

Den patientsäkerhetsberättelse som nu ska upprättas ska även inkludera BPSD, alltså Senior alert och palliativa registret.

-När det gäller Senior alert så handlar det om ett system för att identifiera, förebygga och åtgärda risken för fallolyckor, för undernäring, trycksår och ohälsa i munhålan. Här förekommer även vidare samarbeten in i bilden, för att sätta in åtgärder som ökar livskvaliteten för människor med demensproblem,avslutar Cecilia Rydström.