Tuff kamp för Stångådalsbanans överlevnad

Kampen har pågått i flera år, Stångådalsbanan är sliten och behöver en upprustning. Trafikverket tycker annorlunda och vill inte ha någon järnväg alls. Igår träffades riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD) och Infrastrukturkansliets chef Michael Leijonhud i Kisa för att diskutera frågan. ”På snudden till skandal”, säger riksdagsledamoten.

Infrastrukturkansliets chef Michael Leijonhud kom till Kisa under gårdagen för att prata om kampen för Stångådalsbanans överlevnad. Han träffade bland annat Lena Käcker Johansson (KD) och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) på stationen i Kisa.

Infrastrukturkansliets chef Michael Leijonhud kom till Kisa under gårdagen för att prata om kampen för Stångådalsbanans överlevnad. Han träffade bland annat Lena Käcker Johansson (KD) och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) på stationen i Kisa.

Foto:

Kinda2016-05-24 07:00

Infrastrukturkansliet bildades för nära sex år sedan, då som ett två-årigt projekt, men permanentades år 2012. Det är ett unikt samarbete mellan sju kommuner som fokuserar på Stångådalsbanans överlevnad, en sliten järnväg som under en längre tid behövt en upprustning. Trafikverket har en annan uppfattning, de anser att buss och väg är framtiden och löser kommunikationen i den region som stråket omfattar. 

Samlad kraft

Därför behövdes en samlad kraft och kansliet blev verktyget. Hultsfred kommun presenterade förslaget för Kinda, Vimmerby och Högsby som gav ett snabbt ja, med tiden har även Mönsterås, Linköping och Kalmar anslutit sig.

– Det var ett stort steg som ägde rum våren 2013 då Linköping och Kalmar kom med samtidigt. Det som var väldigt roligt att höra på hösten efter var när Kalmars kommunalråd Johan Persson sa följande till Linköpings Paul Lindvall, ”Det här är första gången vi pratar med varandra på riktigt i viktiga frågor”. Det tack vare det lilla kansliet, säger Infrastrukturskansliets chef Michael Leijonhud.

Detaljerad information

Igår befann sig Leijonhud i Kisa för att träffa riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD). Oscarsson som är ersättare i Trafikutskottet ville uppdatera sig i frågan och fick tillsammans med Kindapolitikerna Lena Käcker Johansson (KD), Björn Hoflund (M) och Ingevald Abrahamsson (KD) en detaljerad genomgång av projektets arbete.

– Det här samarbetet förstärks ytterligare av de planer som framtiden kan te sig för oss östgötar och kalmariter, med en gemensam region. Med de signaler jag har inifrån politiken tror jag att frågan mer eller mindre är när? Blir det 2019 eller blir det 2023, säger Leijonhud och fortsätter:

– Jag känner mig ganska säker på att regeringen nu äntligen vågar visa med hela handen vad som ska gälla. Vi kan inte vara så här många län i det här landet om vi ska nå framgång, det är min övertygelse.

Leijonhud menar att en del i framgången för Östergötlands och Kalmars region är just Stångådalsbanan.

– Har vi inte en bra, snabb och robust linje mellan Kalmar och Linköping har vi tappat oerhört mycket både i kapacitet och förtroende.

Tuff motståndare

Kansliets tuffa motståndare är Trafikverket. De har under två och ett halvt år genomfört en åtgärdsvalsstudie som enligt Leijonhud ”pekar ut att allt som har med väg att göra är fantastiskt”. De ger med studien en skev bild av hur verkligheten ser ut och bortser från de fördelar järnvägen står för.

– Det som är lustigt och unikt med vår åtgärdsvalsstuide är att det är den enda av flera hundra inom Trafikverket som är trafikslagsövergripande, där man ställer sak och ting mot varandra istället för att lyfta fram dem enskilt. Det är heltokigt, så gör man inte, de har valt en metod som inte är schysst, säger Leijonhud och fortsätter:

– Sedan är det ju faktiskt politiken som bestämmer vad vi ska göra och när vi ska göra det. I det här fallet tycker vi att Trafikverket tagit på sig för stora stövlar, det är inte deras roll här i livet att göra detta, och någon nedläggning kommer inte ske i vilket fall som helst för det är ett helt annat lagrum det handlar om.

Landsbygdspengar

Efter en lång kamp från kansliets sida tog regeringen, i december 2015, beslut om de så kallade landsbygdspengarna, pengar för att stärka infrastrukturen i Sverige. Snabbt delades totalsumman upp, där 400 miljoner gick till vägar och 400 miljoner till järnvägen. Två banor prioriterades i beslutsunderlaget, Västerdalsbanan och just Stångådalsbanan, men det kom att ändras månader senare. Stångådalsbanans pengar försvann helt, närmare bestämt 304.7 miljoner kronor.

– Det är på grund av Trafikverket. De menar att den pågående åtgärdsvalsstudien gör att det inte går att genomföra upprustningen innan den är slutförd, och då är det ju redan för sent. Vi hade haft en jättebra bana om vi bara fått pengarna, en bana som hållit måtten i 50 år framöver, säger Michael Leijonhud och fortsätter:

– Trafikverket säger att buss och väg duger åt oss.

– Det är snudden på skandal. Stångådalsbanan låg ändå så högt upp på prioriteringslistan och så blir det så här, säger riksdagsledamoten Magnus Oscarsson.

”Göra allt”

Kampen för Stångådalsbanan fortsätter och den tunga klubban faller våren 2018 då regeringen beslutar om infrastrukturens plan i landet för perioden 2018-2029. Riksdagsledamot Magnus Oscarsson tar med sig all den information han fick vid gårdagens möte i hans fortsatta arbete.

– Jag ska göra allt jag kan, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om