Värgårdsskolan mindes förintelsens offer

På Värgårdsskolan inleddes Förintelsens minnesdag på skolgården, där läraren Erik Björklund samlade elever och lärare.
- Den 27 januari är en dag att tänka på oss som människor och jag hoppas att vi alla efter den här dagen ska ha några nya tankar att ta med oss i livet, sade Erik, innan han lämnade över ordet till elevrådets ordförande Martin Damm.
- För 59 år sedan slutade den förintelse som tog sju miljoner oskyldiga människors liv i olika koncentrationsläger. Detta hatiska och sorgliga skulle vi egentligen vilja glömma, men det är precis det vi inte ska göra. Istället ska vi minnas vad som tidigare skett, så att vi kan se till att det aldrig mer ska kunna hända, sade Martin Damm.
Elevrådsrepresentanterna Lisa Sjörén och Victor Andersson tände sedan den eld som under hela dagen brann på skolgården som en symbol för ljuset. I samband med detta hölls också en tyst minut för förintelsens offer.

Personligt ansvar
Värgårdsskolans kurator Cecilia Rogestam anknöt i sitt tal till de otäcka mord som inträffade i Sverige under förra året.
- De människor som har samlats för att hedra här i dag är alla de offer som på ett skoningslöst sätt dödades mellan 1940 och 1945 i koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Vi har samlats här för att minnas förintelsens offer, för att hedra dem och deras anhöriga. Allt eftersom tiden går tystnar vittnenas röster, sade Cecilia Rogestam och fortsatte:
- Därför har vi samlats här för att sprida kunskap. Kunskap är en förutsättning för att lära av historien. Genom att studera den mänskliga tragedi som Förintelsen innebar kan vi väcka insikt om vad som kan ske när människofientliga idéer och rörelser tillåts växa.
Hon påminde också om det personliga ansvar som vi alla har.
- Vi får inte glömma bort att förintelsen genomfördes av människor. Det fanns de som deltog i mördandet, de som stod vid sidan av och såg på och de som aktivt gjorde motstånd. Minnet av deras gärningar bidrar till att skapa en större medvetenhet om varje människas personliga ansvar, konstaterade Cecilia Rogestam.
Slutligen manade hon till ökad handlingskraft och hoppades att minnesdagen kunde bidra till att positiva krafter och beslutsamhet samlas för att bekämpa intolerans, främlingsfientlighet, rasism och homofobi.

Teater och film
Efter inledningen på skolgården ägnades dagen åt olika arrangemang som alla på något sätt anknöt till förintelsen och arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.
Niondeklassarna såg filmen "Schindlers list" på Folkets Hus och ägnade sedan tid åt att diskutera det som de sett på filmen.
Åttorna tog sig till biblioteket för att se teaterföreställningen "Vittne", där Ann Hultén framträdde i en gripande pjäs av Cecilia Parkert. En pjäs vars innehåll också blev ämne för diskussioner i skolsalarna.
Läraren Katarina Svartz-Saint Cyr berättade och visade bilder från förintelsen och i musiksalen berättade Henrik Johansson om att man inte behöver gå 60 år tillbaka i tiden för att hitta exempel på folkmord.
Han berättade bland annat om kriget i Bosnien och inbördeskriget i Rwanda.
- Vi vill med den här dagen uppmärksamma förintelsen och lära av historien. Vi vill också förmedla alla människors lika värde och tankar om att bemöta människor som man själv vill bli bemött. Ingen vill bli kallad bög, hora eller idiot, men ändå hörs dessa ord varje dag i skolkorridorerna, konstaterade Henrik Johansson.

Ryktesspridning
I ett klassrum i A-huset fanns en grupp elever som under hösten haft drama som fördjupningsuppgift. Under ledning av Anders Holmström spelade Christoffer Bergström, Eriqa Hermén, Josefine Stridh, Amanda Wassberger, Annika Wilzén, Jenny Anderberg och Kristina Rödin en forumteater som handlade om ryktesspridning. Forumteater fungerar så att pjäsen först spelades rakt igenom och sedan fick publiken gå in och stoppa spelet och komma med synpunkter på hur skådespelarna skulle agera för att få handlingen att förändras.
Pjäsen handlade om "Sussu" som sviker en kompis förtroende och sprider om vem kompisen är kär i och sedan själv hamnar i knipa när kompisarna börjar sprida rykten om hennes eventuella kärleksaffär med en kille på en fest.
_ - Rykten uppstår ofta för att man glömmer bort att man har ansvar för det man säger och inte säger och för det man gör och inte gör. Sitt ansvar för det kommer man aldrig i från. Det handlar om att respektera varandra och man måste börja här i skolan så att det inte accelererar i det stora perspektivet, säger Anders Holmström.