Pinnarpsbadet har varit på tapeten under den senaste tiden. För att bemöta vår tidnings ledare i ämnet kallade Kinda kommun, med bland annat kommunalråd Hans Måhagen och kommunjurist Peter Olson i spetsen, till presskonferens under gårdagen.
– Vi vill redovisa och redogöra för vad kommunen faktiskt har gjort i det här ärendet, säger kommunalrådet och fortsätter:
– Vi beklagar givetvis att vi har hamnat i den här situationen där allmänheten inte tillåts bada i Pinnarp. Vi har gjort allt vi har kunnat.
Förtydliga
Det är ett antal punkter i den uppkomna debatten som kommunen nu vill förtydliga. När Kinda kommun sålde anläggningen år 1987 skrevs det in i överlåtelseavtalet att Kindaborna skulle ha fortsatt tillgång till badet. I avtalet står följande: ”Servitutsavtalet beträffande badstrand, toalettbyggnad, parkeringsplats, handikappsstigar och handikappsfiskeplats skall tecknas och får inskrivas”.
Juridisk prövning
– I linje med detta träffades senare ett skriftligt servitutavtal som gav kommunen rätt att fritt nyttja Pinnarp för badning, solning, parkering av fordon, simskoleverksamhet med mera, skriver Hans Måhagen och Peter Olson i ett pressmeddelande.
Avtalet kom senare att genomgå en omfattande juridisk prövning. Några år senare stämmer den dåvarande ägaren av Pinnarp Kinda kommun vid tingsrätten.
Han begär att servitutsavtalet ska förklaras ogiltigt. Omkring tio år senare, 1997, får den rättsliga process som därefter följde ett efterlängtat slut.
– Då slog högsta domstolen, efter väldigt avancerad prövning, fast att det här avtalet var ogiltigt, säger kommunjurist Olson och fortsätter:
– Först och främst är det oerhört svårt att få prövningstillstånd i högsta domstolen. Fem domare dömer, och i det här fallet ansåg två stycken att avtalet var giltigt, de övriga tre tyckte att det var ogiltigt, så ni förstår vilken superspetsjuridisk fråga det här var.
Genom alla år har allmänheten, trots detta, varit välkomna att bada i Pinnarp, men när de nuvarande ägarna Seegers, år 2013, gjorde bedömningen att allmänheten störde och påverkade deras campingverksamhet negativt försvann den möjligheten.
– Under den tid som följde träffade kommunen makarna Seegers vid ett antal tillfällen och i olika konstellationer. Kommunen vände och vred, kom med olika förslag, erbjöd ersättning och arbetskraft, men makarna Seegers motsatte sig alla förslag, skriver kommunen i pressmeddelandet.
Meningslöst
Kommunen erbjöd sig att betala en summa på omkring 100 000 kronor varje år, en summa som skulle täcka kostnaden för städpersonal och göra det möjligt för allmänheten att nyttja badplatsen, ett förslag som avslogs.
Därefter ansåg kommunen att alla fortsatta försök till diskussion var meningslösa.
– Jag upplever att vi aktivt har försökt att hitta en lösning men det har varit svårt att föra en dialog, säger kommunalråd Hans Måhagen.
– När jag har varit med har kommunen aldrig stängt dörren för något förslag, de har helt enkelt aldrig fått några förslag från campingägarnas sida. Så det är inte så att vi har förhandlat och sedan strandat, fyller Olson i.
Därför valde man istället den formella vägen.
Alternativet som valdes var att införa ett skyltförbud.
Detta kan göras om någon, genom att sätta upp skyltar, avvisar allmänheten från ett område som är tillgängligt enligt allemansrätten, det ansåg kommunen att Seegers gjorde vid Pinnarpsbadet.
Campingägarna hade en annan uppfattning och överklagade därför beslutet till Länsstyrelsen.
”En uppgörelse”
– Vår förhoppning är nu att Länsstyrelsen, eller den högre instans som Länsstyrelsens beslut kan överklagas till, ska slå fast om allemansrätten gäller vid Pinnarp eller inte, lyder Kinda kommuns pressmeddelande.
– Om beslutet blir som vi tror och hoppas, att allemansrätten gäller, hoppas vi kunna komma fram till en uppgörelse med campingägarna, säger Peter Olson.
Så nu ligger bollen alltså hos Länsstyrelsen, och innan de slutfört sin bedömning kommer inga andra åtgärder att tas.