När Monica Andersson jobbade på ett demensboende så började hon med sittdansen, efter att ha varit på ett studiebesök.
– Rörelserna var för svåra där, men vi hade dansat gammeldans så jag gjorde om det och förenklade det så att alla kan vara med, berättar Monica.
Hon försökte sluta när hon skulle gå i pension, men det fick hon inte:
– Då var det en av de boende här som kom hem till oss och bönade och bad att vi skulle fortsätta, säger hon.
– Det är inte så lätt att säga ifrån då, säger dragspelaren Einar Samuelsson med ett varmt leende och fortsätter:
– Det är så roligt att spela så här. När man ser glädjen hos de gamla när de hör musiken. Många sinnen vaknar. Först rör sig en fot och sen kommer texten.
Så paret fortsatte. Nu är det sittdans en gång i månaden med efterföljande fika. När tidningen är på plats så är det 15 deltagare, utöver Monica och Einar, som samlats i en ring på sina stolar. Alla rör sig efter egen förmåga till välkända dragspelslåtar som bland annat Wiggen och Ann-Louise Hansons Vita rosor från Aten.
Rut Allard är 96 år och missar ogärna sittdansen:
– Det är bra. Jag har hållit på sen det började. Jag bor en bit bort så det blir en promenad hit. Det hjälper att hålla kroppen i gång.
Alve Gustafsson har själv underhållit med dragspel på äldreboenden, men nu vill inte fingrarna röra sig på samma sätt som förr. Så den här dagen provar han sittdans för första gången.
– Det här är bra för motoriken. Det är den som jag är ute efter att få hjälp med. Dansen hjälper mig att behålla rörelseförmågan. För det är väldigt svårt att hålla rörelsen igång annars.
I veckan fyller Alve 82 och Einar är snabbt med på noterna och spelar upp En enkel tulipan, och snart är det allsång för Alve.
Monica förbereder sina dansare inför en hambo. Hon delar ut små färgglada sjalar som dansarna får i händerna. Hon visar små bensparkar åt höger och vänster och därefter följer armrörelser som slutligen formar ett hjärta i luften. Sjalarna tillför färg och en mjukhet då de sveper i luften efter händerna. Snart är musiken i gång och alla hänger med.
För de som vill njuta av dragspelsmusik går det bra att besöka Kindagård sista fredagen i varje månad.
– Det är öppet för alla, så välkomna då, säger Einar innan alla fattar varandras händer och dansen avslutas för denna gång.