Andreas Jakobsson är journalist och författare. I torsdags föreläste han på Kisa bibliotek om matproduktion och matsvinn.
Det slängs mycket mat i Sverige. För mycket. Mat som fortfarande är bra och som går att äta.
Detta är den första lärdomen man kan dra av Andreas Jakobsson föreläsning som baseras på hans bok "Svinnlandet".
Föreläsningen baseras på boken Svinnlandet.
Den andra är att en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, trots att den går att äta.
Bara för att det står ett bäst-föredatum på en förpackning betyder inte det att maten är dålig dagen efter.
– Är förpackningen obruten håller maten i princip hur länge som helst.
Som exempel tar han ett oöppnat paket filmjölk som han sparat i ett halvår.
– Den smakade fortfarande bra, kanske lite syrligare.
Tipset är att smaka och lukta på maten. Det ger en tydlig indikation på om den ska hamna i magen eller i komposten.
Andreas Jakobsson har dumpstrat mat i flera år. Att dumpstra innebär att man tar sig in i soprum, containrar, papperskorgar och dylikt på jakt efter mat eller andra varor. Det råder delade meningar om hurvuvida detta är olagligt eller inte.
Drygt femton personer hade hittat till Kisa bibliotek för att lyssna på Andreas Jakobsson föreläsning. Publiken var mycket interaktiv och det blev spännande samtal om mat, människor och miljö.
Det blev en hel del boksignering efter föreläsningen.
Han kom i kontakt med dumpstring genom en kompis och upptäckte då att mycket av den mat som affärerna kastade fortfarande gick att äta.
– Varför skulle jag då handla ny mat?
Han säger till tidningen att hans familj lägger runt 500 kronor per månad på maten direkt från affären. Allt annat är mat som han har hittat i soprum och containrar.
Godis, ostar, frukt, grönsaker, glass och konserver är några exempel på det som han stuvar in i sin bil. Som ofta blir fylld till bredden.
Vad är det för mat som slängs då?
– Morötter som inte är tillräckligt raka, bananer som är för bruna och tomater som fått knölar. För små och för stora potatisar rensas bort, säger Jakobsson.
Hushållen slänger 6,5 procent av den mat de köper, upphger Andreas Jakobsson. Den maten hade istället kunnat hamna i magen.
Matproduktionen och matsvinnet bidrar till den globala uppvärmningen. Dessutom skövlas skogar. Haven riskerar att bli utfiskade och jordarna utarmas. Sjöar och andra vattendrag riskerar övergödning. Torka är ett stort problem i många delar av världen.
Han har träffat polisen ett par gånger.
– De blev chockade när de såg hur mycket mat som slängdes och hur fin den var. Några har sagt att "ni måste slänga tillbaka det där, men vi kommer inte att stanna kvar för att se att ni gör det".
Andreas Jakobsson vill se kraftiga åtgärder för att minska matsvinnet.
– Det behövs politiska beslut, säger han.