"Det finns aktiva exoskelett som jobbar med elektronik och så finns det passiva som jobbar med fjädrar. De som vi har med oss i dag är passiva", berättar Sofi Jonsevall, projektmedarbetare i Exskallerate.
När vi kliver in på BTT Plåt befinner sig representanterna bakom projektet Exskallerate redan i ett konferensrum. På bordet ligger två exoskelett, en slags utrustning som på olika sätt ska underlätta fysiskt arbete.
– Exoskelett är externa strukturer som monteras på kroppen. Tanken är att de ska förbättra produktiviteten och framför allt hälsan. Det är många större biljättar som använder det och de har minskat sina skadekostnader med 85 procent.
Det berättar Sofi Jonsevall. Hon är, förutom fysiklärare på Högskolan i Gävle, också medarbetare i projektet Exskallerate. Det är en del i ett EU-projekt, där Högskolan i Gävle representerar Sverige.
– Många i Europa drabbas årligen av muskuloskeletala störningar. Omkring 44 miljoner arbetstagare har problem med det här och det kostar EU 240 miljarder euro per år, därav deras engagemang.
Jörgen Lindblom, teamleader för kantpressavdelningen, provar ett av exoskeletten.
BTT Plåt i Kisa ska under sommaren låna två exoskelett från Högskolan i Gävle, för att sedan utvärdera dessa. Rickard Gadmar, platschef på företaget, ser fram emot möjligheten.
– Det är jättespännande. Jag har tidigare tänkt att "tänk om man skulle ha en rustning åt personalen som gör att de inte känner av tyngden lika mycket". Det här är en väldigt spännande grej inför framtiden, berättar han.
Rickard Gadmar, platschef på BTT Plåt i Kisa, provar ett av exoskeletten. "Man känner sig lite som en robot", säger han
Han trär på sig det skelett som ska underlätta för axlar och armar, när man arbetar över huvudhöjd. Shaikh Masud Runa, forskningsassistent, instruerar honom att lyfta ett plåtföremål ovanför huvudet för att prova rustningen.
– Man blir lite robotaktig. Det är ju en form av rustning, konstaterar Rickard Gadmar.
Hur känns det att göra samma rörelser utan exoskelettet?
– Det blir tyngre. Viss vikt blir det även med exoskeletten, men det blir en hjälp. Över dagen kommer det säkert att bli en stor skillnad för den som använder det här. Det ska bli jättespännande att se vad det här kan innebära.
Shaikh Masud Runa är forskningsassistent. Här bär han med sig en mätutrustning, sensorer och sin dator, för att kunna analysera skillnaden när en arbetare jobbar med exoskelett och utan.
Vad har du för förväntningar?
– Att personalen säger att "det här måste vi ha kvar, det här vill vi fortsätta med". Det skulle vara det roligaste. Ska vi investera i en sådan här sak, då vill jag att personalen ska vilja det. Sedan är det klart, de kostar ju 50 000 kronor styck, så någonstans gäller det ju att sakta men säkert utöka.
Enligt Rickard Gadmar har företaget inga större problem med arbetsskador i dagsläget. Hans förhoppning är att, med hjälp av exoskeletten, kunna förebygga eventuella skador.
"Jag hoppas att vi får lite av en 'aha-upplevelse'. Tänk att få komma hem efter jobbet och känna sig pigg, fast man har jobbat ute i produktionen", säger Rickard Gadmar, platschef på BTT Plåt i Kisa.
– Vi har inte jättemycket sjukfrånvaro i dag, men det här skulle kunna minska den vi har. Några medarbetare har varit långtidsfrånvarande på grund av problem med rygg och axlar. Det är väl det som också gör att det här känns som en bra sak att testa, eftersom vi vill göra det innan vi har för mycket skador.
Hur tunga lyft gör personalen i produktionen dagligen?
– Allting som vi lyfter är inte jättetungt, men om du ska lyfta 100 bitar av något som väger tre kilo styck så är du plötsligt uppe i 300 kilo. Det gör du kanske på dina tre första arbetstimmar. På många avdelningar lyfter man mellan 500 och 1 000 kilo över en dag. Många dagar är nog den siffran i underkant.
"Det kändes bra, jag fick mycket hjälp över axlarna. Det underlättade", sade Jim Öst efter att ha provat ett av de två exoskeletten.
Vi rör oss ut i produktionen, där Mathias Gustafsson arbetar. Han blir en av de första medarbetarna som får prova ett av exoskeletten.
– Det känns rätt bra, men det är ovant. Allt är ju en vanesak. Just nu är det smågrejer vi håller på med, men när det blir tyngre tror jag att det här kan underlätta mycket.