Efter kraschen: Har fått trappa upp i egen takt

Vad gör man när man inte passar in i arbetslivets ekorrhjul men samtidigt har mer att ge? Kim och Liselotte Ullbrandt startade ett företag.

Lotta och Kim Ullbrandt har varit ett par sedan 1996, och drivit företag tillsammans sedan 2017.

Lotta och Kim Ullbrandt har varit ett par sedan 1996, och drivit företag tillsammans sedan 2017.

Foto: Martina Gradian

Kisa2020-10-23 09:00

Kim och Liselotte har varit ett par sedan 1996, och har båda erfarenheter av psykisk ohälsa. 

– Jag har jobbat med datorer en stor del av livet, när jag sen började på läkarlinjen och var ensamstående med barnen la jag grunden till min egen krasch, kan man säga, berättar Kim.

Kraschen ledde till att han fick omprioritera vad som var viktigt i livet. 

– När man är hemma tillräckligt länge – inte har semester, inga arbetskamrater, inga helger – och alla dagar ser precis likadana ut, då känner man sig utanför samhället, säger Kim. 

Det började med att grannarna berömde honom efter att han målat och tapetserat hemma, och undrade om han inte kunde göra samma sak hos dem. 

– Jag har alltid tyckt att det är roligt att måla och renovera, och till slut hade jag tapetserat om hos halva bygden. Då började vi prata – ska vi inte ta och starta en firma med saker som vi kan och är bra på? 

– Jag var lite skeptisk i början, men det var något med att Kim redan hade skissat på loggan - som föreställer ett hustak och ett hjärta - som gjorde att jag hade en tro, berättar Liselotte. Hon har själv försökt att jobba i olika mataffärer, men blivit utled på monotona arbetsuppgifter. 

2017 startade de företaget, Hustomten i Kinda AB. Nu har Liselotte flera olika återkommande städuppdrag och tar sig an olika RUT- och ROT-jobb. 

– Det viktigaste har varit att jag fått trappa upp i min egen takt. Det är så mycket olika saker att göra, visst kan det vara jobbigt att städa två och en halv timme men jag får bestämma själv hur jag lägger upp det. Det har hjälpt mig bygga självförtroende, och jag litar mer på mig själv.

Ibland stänger hon av klockan efter att jobbet är utfört för att ta en fika med sina kunder. 

– Det är så många som är tacksamma för att vi kommer, det känns som att man gör en social insats också. Vi har helt andra möjligheter än hemtjänsten, som är pressade på minuten. Och det är inte alla som har barn och barnbarn nära. Jag kan byta gardiner eller byta ut vattnet i fiskskålen, jag bestämmer och lägger upp mina dagar själv, berättar Liselotte. 

För Kim, som haft svårt att säga nej och gärna tar sig an mer än tiden räcker till, har företagandet varit både prövande och lärorikt. 

– Men det är nog inte annorlunda för oss än för någon annan, att bryta negativa mönster och förstärka det positiva. Att lära av sina misstag.

Han gör allt från att måla hus och reparera grindar till att putsa fönster och plantera rabatter. 

– Det är så otroligt varierande, säger han. 

Att driva företag som ett par har inte utmanat relationen, snarare tvärtom. 

– Vi stöttar varandra, och hjälps åt. I början när vi putsade fönster stod Liselott på insidan och jag på utsidan, berättar Kim. 

Nu har uppdragen blivit så många att de har börjat leta efter ännu en person att anställa. 

– Det bästa skulle vara om vi kunde anställa någon som har varit i samma situation. Någon som behöver ett sammanhang, och känna sig behövd. Där vi får utgå ifrån vad man kan, vad man vill och vad man är bra på. Alla passar inte in i de alternativ som samhället erbjuder, men ibland får man skapa sig sitt eget öde. Det är stor skillnad på att tjäna pengar och att leva på bidrag, och pengar känns annorlunda när man känner att man förtjänat dem, säger Kim. 

Känns det som att ni har fått drömjobbet? 

– Nej, vi har skapat det, säger Kim.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!