NÀr Eva Vogel-Rödin insÄg att det inte skulle bli nÄgon resa till original-Paris bestÀmde hon sig för att istÀllet leta efter Paris hemmavid. Gamla torp och backstugor, eller platser dÀr de en gÄng legat, som döpts efter den franska storstaden.
â Det var ett vĂ€ldigt detektivarbete, sĂ€ger konstnĂ€ren.
Efter en slagning i LantmÀteriets kartor och hos Institutet för sprÄk och folkminnen fick hon ett första hum om var det funnits Paris i lÀnet. Genom att titta i historiska kartor och kyrkböcker kunde hon fÄ mer detaljerad information, Àven om det ibland kunde vara knepigt.
â Ibland stĂ„r det ett register pĂ„ varje torp i början, och dĂ„ Ă€r det ju lĂ€tt. Men oftast gör det ju inte det, utan man fĂ„r sitta dĂ€r och scrolla hela socknen. Och ibland skriver de som krattor.
Arbete har resulterat i konstutstÀllningen "Jag letar efter Paris", som gÄr att se pÄ Kisa bibliotek fram till den 27 juni. Med utgÄngspunkt i de gamla kartorna har Vogel-Rödin skapat mÄlningar i akvarell. HÀr finns ocksÄ bilder frÄn de platser dÀr det en gÄng funnits boningar som hetat Paris. Varför mÀnniskor anvÀnt det namnet kan man bara spekulera i.
â Jag tror att om man hade ett stort gods sĂ„ kanske man tycker det Ă€r kul att kunna sĂ€ga: "dĂ€r ligger London, dĂ€r ligger Paris, dĂ€r ligger Moskva." Det kanske till och med Ă€r ett skĂ€mt med dem som bodde dĂ€r, de kanske inte kĂ€nde till Paris, men att "jag som har godset har varit i Paris." Man vet inte. Eller att de lĂ€ngtade efter att Ă„ka dit.
I TjÀrstad socken, Kinda, finns en sÀrskilt lustig historia med koppling till namnet. Mannen som bodde dÀr en gÄng i tiden hette nÀmligen Anders Persson Bonapart (ja, utan "e" pÄ slutet).
â Han flyttade in under Ănnöborg gĂ„rd, och dĂ„ fĂ„r stugan han flyttar in i namnet "Parisstugan". Och sĂ„ bor han dĂ€r i nĂ„gra Ă„r, och sen sĂ„ döper de om stugan till Sankta Helena, för dĂ„ har Napoleon blivit fĂ€ngslad av britterna.
NÀr pandemin till sist började ebba ut fick Eva Vogel-Rödin Àntligen besöka det riktiga Paris. Hon mÄlade, fotograferade och tog in omgivningarna. De hemlösa som sov pÄ gatorna gjorde intryck pÄ henne och har fÄtt sin plats i utstÀllningen ocksÄ, bland annat i form av ett tÀlt mitt i salen. NÄgot hon inte hade planerat frÄn början.
â Slumpen och tillfĂ€lligheter sĂ€tter igĂ„ng kreativiteten.