Klotter är ett svårt brott för polisen att bekämpa menar Sofia Hedberg. "Det vi kan göra är det förebyggande arbetet", förklarar kommunpolisen.
Enligt Polisregion Östs statistik har nära 30 anmälningar om klotter gjorts hittills i år. Nästan alla har ägt rum i Kisa - med Östgötagatan och Värgårdsskolan som särskilt utsatt. Mer än 50 procent av dessa anmälningar, och högst troligt också brotten, sker under helgdagarna. Det här är en lägesbild som är ny sedan tre år tillbaka. År 2017 anmäldes nämligen bara fem fall av klotter. Ett år senare var samma siffra uppe i 35 stycken.
– Likt den nationella trenden de senaste åren går brottsligheten i Kinda ned men här sticker skadegörelsen ut. Man kan säga att det är klottret som står för hela den totala ökningen av skadegörelsebrott i kommunen men på en mindre ort räcker det om endast ett fåtal individer går ut med sina sprayburkar ibland. Då får det stor påverkan, förklarar Hedberg, som under perioder jobbat riktat mot klotter i närmare tio år, och fortsätter:
– Man får sätta alla brott i någon slags relation, när man bedömer hur allvarligt det är, men klotter blir tydligt och synligt på gator och torg. Det skapar oro, otrygghet och obehag, man tycker inte att det känns något bra. Så är det överallt men kanske lite extra i Kisa med tanke på att det är väldigt tryggt för övrigt.
I samverkan med det lokala brottsförebyggande rådet, och andra delar av civilsamhället, menar Hedberg att polisen har bra koll på vilka individer som ligger bakom klottret. Att därefter kunna lagföra någon är svårare.
– Klottret är gjort på ett ögonblick och att ta någon på bar gärning gör vi ganska sällan, inte ens i de större städerna. Vi kan inte punktmarkera en person och vi kan inte heller ha en polispatrull som åker runt i Kisa varje natt i syfte att hitta klottrare. Om vi har en bil i Kullaområdet så klottras det på Värgårdsskolan eller tvärtom.
– Det vi däremot kan göra är att jobba förebyggande - bland annat genom att just kartlägga och samtala med de individer som vi tror eller vet håller på med klotter. Vi behöver också informera mer på skolorna. Vad kostar det att sanera? Vad kan göras för de pengarna istället? Det kanske gör att ungdomarna även är mer benägna att ge oss tips.
Östgötagatan, med Värgårdsskolan, är den plats i kommunen som är värst drabbad av klotter.
Med den lägesbild som polisen har i dag gör Hedberg bedömningen att klottrandet i Kinda, under 2020, har genomförts av ett större antal individer än förut. Hon berättar också att "intresset" sjunkit ned i åldrarna - från att omfatta unga vuxna till att även inkludera högstadieungdomar. I det här sammanhanget lyfter hon graffitikulturen.
– Det är en livsstil och en samhällskritisk konstform kan man säga, det i sig är ju inget straffbart, men en del i den kulturen är att man sätter sin "tag" på alla möjliga ställen. Och den kan få fäste även i Kinda.
Hur gör ni för att undvika det?
– Det förebyggande arbetet. Vi har rätt att göra visitationer om vi tror att en individ har klottergrejer på sig - utan misstanke om brott där och då. Jag tänker att vi i större utsträckning kommer att använda det här nere nu när vi har fått en ökning. Rör man sig ute nattetid, där vi vet att det klottras, får man räkna med att bli visiterad.
Kommer ni att få bukt på utvecklingen?
– Ja det tror jag. I exempelvis Ljungsbro var det ett jättestort problem för ett tiotal år sedan. Där lyckades vi, åtminstone tillfälligt då klotter kommer i vågor.