När den numera verksamhetschefen på barn- och ungdomspsykiatrin i Karlstad skulle göra sitt examensarbete på kandidatnivå lyfte hon en frågeställning som följt med henne under en lång tid - ända sedan årskurs fem.
– Jag begrep aldrig varför andra barn kladdade på sina bänkar så det var en genuin fråga som hade legat hos mig länge. Därför valde jag att undersöka varför man begår skadegörelse - först rent allmänt med de psykologiska funktionerna i fokus. Vad finns det för inre drivkrafter och vad motiverar till skadegörelse?
Med tiden, efter experimentella studier och enkätundersökningar, fördes hennes uppmärksamhet alltmer mot klottret som skadegörelseform. Hon genomförde en intervjustudie, pratade med personer med praktisk erfarenhet och insåg ganska snabbt att huvudfrågan var ifall klottret, eller med andra ord graffitin, verkligen är en skadegörelse.
– Klottrarna själva säger att tags, de här signaturerna, skulle kunna räknas till skadegörelse men också konst beroende på hur de ser ut. Om man går över till de större målningarna, "throw-ups" och "masterpieces", krävs det oerhörda förberedelser vilket de själva räknar som en konstform förstås. Oavsett vilket är det kreativitet som ligger bakom - en form av positiv lust att skapa, berättar forskaren och fortsätter:
– Tittar man däremot på tags, som ofta förekommer i stora mängder, har vi kunnat se att de oftare sker mycket mer impulsivt. Då kan det vara frustration, aggressivitet eller bara en tävling som ligger bakom.
Hur ska man i en liten kommun komma tillrätta med klottret?
– Det finns skäl till varför personerna går ut och klottrar och det finns ofta en upprörd energi och kraft i det. Jag tänker att man behöver hitta de här personerna och få dem att använda energin och kraften till något mer socialt acceptabelt. Då pratar vi om tags och den typen av klotter, svarar Nordmarker och fortsätter:
– Det är skillnad att bemöta personer som egentligen bara försöker göra något som för dem är väldigt positivt och fint.
Vad kan konkret göras för att motverka klotter?
– Man jobbar väldigt olika runt om i landet och vissa kommuner kör stenhårt med sanering - och jag tror det är effektivt. Sedan finns det diskussioner om lagliga väggar men enligt de som håller på med det är det bara ett "träningsställe", avslutar Anki Nordmarker.
