Linköpingsbon Carl-Magnus Carlstein, som har sommarhus i Hycklinge, var en av många som följde skateparksprojektet i Kisa med spänning. Sedan år 1988 har han testat flera liknande anläggningar runt om i Sverige och har numera mängder av erfarenhet i ryggsäcken. Nu har han provåkt den nyinvigda parken och ställer sig, i en skrivelse till kommunen, undrande till en liten detalj, en detalj med stor betydelse.
– Jag tycker det är hur kul som helst att Kisa fått en skatepark men det som har blivit frustrerande är att det lades asfalt mitt i parken. Allt annat är gjort av jättefin putsad betong som är fantastisk att åka på och så är det en yta mitt i området där man valt att asfaltera. Det är för mig helt ofattbart, förklarar han och fortsätter:
– Det som händer är att det på vissa ställen vid övergången mellan materialen blir en kant som man kan ramla på. Har man otur tar det tvärstopp och det tråkiga är att de annars fått till parken jättebra, med en perfekt ambitionsnivå för ungdomarna.
I meddelandet till kommunen skriver utövaren att det är som att lägga kullersten på en cykelbana, "det går att åka på men man undviker det". När projektledaren Ida Härnström får frågan om asfalteringens syfte ger hon ett tydligt svar och hänvisar till projekteringen.
– Den yta som avses är egentligen inte meningen att vara åkbar utan tanken är att det ska vara en hängyta där man kan sitta och kolla på de som åker. Diskussionerna under projekteringen var att vi tyckte att det skulle kunna vara trevligt om besökarna hade möjlighet att vistas mitt i parken om de till exempel gick dit med sina vänner. Själv åker jag inte så jag har ingen uppfattning om ifall det är bra eller dåligt, förklarar hon.
Tanken är att flyttbara bänkar och stolar ska placeras på ytan, men Carl-Magnus Carlstein anser att lösning gör att en viktig del av skateparken går förlorad. Den asfalterade ytan hade enligt honom varit en perfekt plats för utövare att träna på de enklaste trixen och nybörjare att lära sig åka.
– Det hade varit en värdefull tillgång för parken. Jag tog för givet att det skulle vara en åkbar yta och det är jättekonstigt att lägga den mitt i parken då det dels blir trångt men även farligt och risk för olyckor, förklarar skateveteranen och avslutar:
– Jag kan inte tänka mig att det är så himla dyrt att lägga lite betong där istället, det är iallafall min önskan. Jag vill verkligen betona att de övriga delarna av parken är himla bra byggd, men just den här ytan blir väldigt mycket smolk i glädjebägaren.
