Kerstin Naidu Sjöswärd är med och ordnar en rad föreläsningar i samarbete mellan SV och LRF som ska få Kindabor att lära känna sin bygd. "Det här är nåt som har varit vilande på grund av pandemin, så vi kom aldrig riktigt igång. Men nu ska vi göra det!", säger hon. EU-inträdets betydelse för bygden och lokala fornlämningar är några av de teman som kommer att tas upp. Själv ska Kerstin hålla en föreläsning om lokalproducerad mat.
"Det var roligt att det kom så många, och det kändes som att flera började prata, knyta lite kontakter och spåna lite idéer och önskemål kring folkbildning", säger Cecilia Beltramo efter invigningen. Det har redan börjat planeras för en del aktiviteter tillsammans med lokala föreningar, berättar hon.
"Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att de kallas ogräs och bör rotas ut. Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset, när sommarn är slut". Carl Antons gamla visa sjöngs under invigningen av trubaduren Mathias Beltramo, som är cirkelledare på SV och riktar sig mycket till äldreomsorgen och LSS.
Till invigningen var Hans Jonsson inbjuden för att tala om sin bok, Berättelser från Söderö, där han samlat historier från uppväxten på gården i Kinda.
En musikstudio dit vem som helst kan komma och skapa. Kanske blir Einar Samuelsson den förste att utnyttja möjligheten? "Det finns en risk för det, ja", säger han och skrattar. I så fall blir det sång och dragspel han spelar in. Melodierna varierar: visor, operetter, gammeldans. Och texter har han egenskrivna!
"Jag gör inte musik själv men tycker om den miljön, jag respekterar skapandet väldigt mycket. En sån plats är alltid kul att vara på, med människor brinner för det", säger LiU-studenten Arlinda Nimani som är inne på sin andra praktikvecka hos SV. Hittills har hon fått följa med på det dagliga jobbet i studieförbundet med besök i olika lokaler och workshops.
Edvin Bergsland och Kenny Lundström är verksamhetsutvecklare på SV. De har bland annat startat ett projekt med en mobil musikstudio i Norrköping. Studion i Kisa har precis kommit på plats, men ännu har intresset varit svalt. "Vi har ju sett massa ungdomar som gått förbi här nedanför", säger Kenny och tittar ut genom fönstret. Det är de han hoppas ska hitta in till dem.
På Dalkullahusets nedervåning målades både spelfigurer och annat under invigningen.
"Jag har ett eget band, så vi har en replokal i våra (SV:s) lokaler. Det var så jag kom in faktiskt i det här jobbet för nio år sen", berättar Carl Lindman som numera är administratör på SV. "Då var jag bara en vilsen ungdom som var med i ett band, och så fick jag börja skruva och fixa i lokalerna i Norrköping." Även om det blir mycket kontorsjobb händer det fortfarande att han går och "skruvar och fixar" lite när inspirationen kommer.