Khalid Adan föddes i Somalias huvudstad Mogadishu för 18 år sedan. Han har inga minnen därifrån. När han var fyra år begav sig familjen därifrån. Innan han som sjuåring kom till Sverige bodde han två år i Etiopien.
Det är Khalid Adans födelsedag. Dagen vi ses fyller han 18 år. Något storslaget firande är det inte tal om. Efter intervjun ska han köpa mat och dricka, äta den i ensamhet och bara ta det lugnt. Kanske låter det väl ödmjukt och nedtonat. Men den som träffar Khalid vet att det där ödmjuka och nedtonade är en del av hans personlighet.
Bakom den anspråkslösa fasaden finns dock en riktig fighter. En som dammar av det fem kilometer långa Bankvarvet under 20 minuter, men som helhjärtat vill satsa på fotbollen, just nu som anfallare i Rimforsa IF.
Vi träffas på biblioteket i Kisa. Regnmolnen hovrar tungt över samhället. Khalid mörka ögon är pigga. Trots att han noga funderar över våra frågor innan han svarar finns här en energi, en snabbhet, som smittar av sig på allt och alla i närheten.
Första gången vi hörde talas om Khalid var efter Bankvarvet 2022. Då kom han på andra plats efter att på morgonen vunnit loppet då skolorna sprang.
Att springa fem kilometer på sub-20 är en våt dröm, även för den mest inbitne löparen. Något som kräver träning, träning och åter träning.
Men Khalid drömmer om något helt annat.
Fotbollen.
– Man kan hela tiden nå nya nivåer, säger han på brett Kisamål.
Khalid Adan är anfallare i Rimforsa IF. Där har han spelat i tre år efter att dessförinnan spelat sju år i Kisa BK. Tio av sin 18 år i livet har han ägnat åt fotboll.
Fotbollen kom in i Khalids liv när han började skolan. Han hade inget riktigt gemensamt med sina vänner, men tänkte att fotbollen kunde vara en väg in. Så blev det. Han fastnade direkt.
Nu är det fotboll sju dagar i veckan.
Det är fortfarande sommarlov när vi träffas, men snart drar höstterminen igång. Han går Linköping Fria Läroverk med inriktning fotboll.
– Jag försöker satsa så långt det är möjligt.
Hur ska man göra man vill springa fort? frågar vi Khalid. Svaret blir 1) tänka på andetaget och 2) du har alltid lite till att ge.
"Jag har en fotbollstränare. När alla säger att de är trötta säger han att när du känner dig trött så har du alltid en viss procent till att ge. Det beror förstås på från person till person, men han brukar säga att man har tio, tjugo procent kvar att ge när man är trött. Det är bara att söka det, djupt inom dig."
Men tillbaka till löpningen.
Den som har sett Khalid springa vet att han har ett löpsteg "att-dö-för". Hemligheten ligger varken i ett ihärdigt slipande på löpteknik, peppande musik eller snygga sportklockor.
Det handlar om något helt annat.
– När jag springer har jag alltid ett mål. När jag har sprungit Bankvarvet har jag haft två personer framför mig. Jag tänker att jag ska vara så nära någon av dem som möjligt.
Att ligga först är annars inget han sporras av.
– Jag har aldrig tänkt att jag ska springa på tid. Jag har bara tänkt att jag ska springa snabbare än den som är först. Det är obehagligt att tänka på tid, för då springer man fortare än vad man vill och då blir man trött snabbare. Det bästa är: utan klocka, utan något som stör. Bara spring!
Att sticka ut på ett löppass tre, fyra gånger i veckan är inget för Khalid Adan. Istället är det fotboll som gäller. Måndag till söndag.