Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson är mest bekymrade över det faktum att Kindabetong vill bryta under grundvattennivån.
Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson, Hags kvarn, 400-500 meter från täkten:
Väster om Kindabetongs täkt i Dansbo slingrar sig Lillån fram. Här, vid den forna kvarnen i Hag, hittade paret Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson sitt drömhus för nästan exakt 20 år sedan. Stående i trädgården, omgiven av grönska, är det svårt att tro att grus- och bergmaterial bryts knappt 500 meter därifrån.
– Givetvis märker vi att de finns. Det låter ibland och det är många transporter men det är inte något som påverkar oss. Den nuvarande verksamheten var ju känd för oss från början. Det är snarare deras nya ansökan som bekymrar oss.
Genom sina anställningar jobbar de båda med biogasproduktion och anser sig ha utbildningar som ger dem grund att förstå miljökonsekvensbeskrivningar. När de under samrådet tog del av planerna var det vissa saker de reagerade på.
– Att de vill bryta under grundvattennivån tycker vi känns mest bekymmersamt. Vi tycker också det saknas mycket detaljer i underlagen och många delar är svåra att förstå, förklarar Anna.
– Vi har egen brunn och använder grundvattnet för dagligbehov. Det värsta som kan hända för oss är att att vi får en förändrad vattenkvalité eller att brunnen helt sinar, fortsätter Jörgen.
Paret hoppas att länsstyrelsen delar deras frågetecken och därmed kräver kompletteringar till ansökan. De anser också, om den nya brytningen kommer igång, att det bör upprättas ett schema för sprängningarna så att de närboende kan meddelas i god tid. När det gäller vibrationerna vill de se mätningar och vilka maximala värden som kan tillåtas.
– Om man nu har en täkt någonstans kan jag ju förstå att det är bättre att den utvecklas än att man anlägger en ny. Samtidigt måste ingreppet ha minsta möjliga påverkan för oss som bor runt omkring, avslutar paret.
Grannen Mats Johansson visar upp sin nya vattenkälla som han var tvungen att borra för fem år sedan. "Borrarna hävdade att täkten var orsaken", säger han.
Mats Johansson, Slätmon, 600 meter från täkten:
På ena sidan rusar trafiken fram på riksväg 23/34. På den andra sidan löper Stångådalsbanan. Här, 600 meter fågelväg från täktverksamheten, bor Mats Johansson med partnern Marie Nord. Den stora 30-talsvillan har varit deras hem sedan 1981. När Kindabetong under samrådet presenterade sina planer på utökning uttryckte paret en viss oro. Framförallt för vibrationerna.
– Det var under en period för tio-tolv år sedan då de höll på med en massa sprängningar uppe vid täkten. De laddade friskt och det ruskade och skakade rejält i alla hus häromkring. Förmodligen är det anledningen till att vår källare har spruckit, förklarar Mats, slår sig ned vid köksbordet och forsätter sedan:
– Jag fick även borra ny vattenkälla för fem år sedan - det kostade mig ungefär 50 000 kronor. Brunnborrarna hävdade att täkten var orsaken, men det är ju inget jag kan bevisa.
Några meter från tomtgränsen slingrar sig landsväg 602 fram, en väg som i samrådshandlingarna beskrivs som "Kindabetongs egen industriväg". Enligt Mats passerar det dagligen lastbilar här, lastade till max, men det är inte själva trafiken han genom åren har reagerat på. Istället är det materialet som transporterna lämnar efter sig.
– När de stannar nere vid korsningen och ska åka iväg ut på riksvägen läcker det ibland ut cement. Det är träligt, det bränner ju fast i lacken, och sedan händer det att man får diverse stenskott. En gång sprack bakrutan.
Trots allt som Mats lyfter fram är han i grunden positiv till täktverksamheten. Han är själv lastbilschaufför och vet att täkten skapar arbetstillfällen. Kindabetong har ett tiotal anställda - lägg därtill underentreprenörer.
– Grus går det åt och någonstans måste det tas fram. Att det skulle ha någon större miljöpåverkan att fortsätta bryta här tror inte jag - det har ju funnits så länge, resonerar han innan sambon Marie, i slutet av intervjun, fliker in:
– När vi flyttade hit visste vi att Kindabetong fanns däruppe, det har aldrig varit bekymret, men då tänkte vi också att man följde de regler och förordningar som finns kring lasterna.
Vad anser ni är det viktigaste i länsstyrelsens bedömning?
– Det är sprängningarna. De får inte bli fler eller större än de är i dag. Det får inte bli som för tio år sedan, avslutar Mats.
Slätmonbon Therese Rydberg vill inte medverka på bild men visar här upp hur nära hon bor landsväg 603.
Therese Rydberg, Slätmon, en kilometer från täkten:
Strax intill landsväg 603, den som sträcker sig mellan Rimforsa och riksväg 23/34, bor 33-åriga Therese Rydberg tillsammans med sin make Joakim. Naturen och det kuperade Kindalandskapet lockade dem till Slätmon för åtta år sedan. Då var Therese inte helt på det klara med den verksamhet som fanns i närheten.
– För mig var det lite förvånande att det körde så många lastbilar med stora stenar på vägen här utanför. Under de första åren var det väldigt mycket och det kördes också sent på kvällarna, vilket både hördes och kändes i huset. Det har dock lugnat ned sig, förklarar Therese och fortsätter med att kommentera den nya ansökan:
– Den största oron för vår del är att trafiken ska öka igen. Vi har flera barn som grannar och vi själva vill också ha barn framöver så på det sättet kan vi känna oro. Det får knappt plats två personbilar på vägen.
En sak som paret reagerat på under åren är de "överfyllda lastbilarna".
– Det kunde ligga stora stenar på vägen som de tappade när de svängde ned på grusvägen här intill. Vad jag kan förstå och har hört har de fått kritik för det genom åren, konstaterar Therese och avslutar:
– Visst är det en stor ökning som de ansöker om, och vi får väl se hur mycket vi märker av det, men så länge de kan hålla hastigheterna, följa de riktlinjer som finns vid lastning och inte köra för sent på kvällarna ser vi inga problem.
Miljöchef Yngve Blomberg och Kindas miljöförvaltning har svarat på kompletteringsremissen. "Är det verkligen en rimlig ökning", frågar sig kommunen om Kindabetongs ansökan.
Kinda kommun, tillsynsmyndighet, miljöchef Yngve Blomberg:
I drygt 30 år har miljöchef Yngve Blomberg arbetat på Kinda kommun. Under de senaste tolv åren har hans avdelning ansvarat för tillsynen av bergtäkten i Slätmon. Vid ett antal tillfällen har de ställt krav på åtgärder - bland annat efter mottagna klagomål om kraftiga sprängningar från allmänheten.
– Jag vill inte uttala mig om specifika fall men generellt sett kan kraven handla om buller från krossning, vibrationer efter sprängningar och hantering av maskiner och oljor. Vi kontrollerar också så att alla villkor följs.
Om brister upptäcks kan kommunen besluta om förelägganden eller sanktioner.
– Jag vet inte om det har varit så många förelägganden genom åren - mest påpekanden vid tillsyner i så fall.
Ansökan har precis varit på kompletteringsremiss hos kommunen. Slutligt beslut har ännu inte fattats.
– Vi vill exempelvis att grundvattennivåerna redovisas på ett bättre och mer förståeligt sätt innan ansökan kan anses komplett. Om det skulle bli överflöd av vatten på täktbotten vill vi veta hur de ämnar ta hand om det, avslutar Blomberg.
"Vi kommenterar ingenting", säger Kindabetongs vd Magnus Wallfridsson när vi söker honom.
Kindabetong, med vd:n Magnus Wallfridsson, avstår att lämna några kommentarer alls.
– Vi avvaktar länsstyrelsens beslut. De är beslutande myndighet, säger Wallfridsson.